VECKELBJÖRN vek3el~bjœ2rn, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[efter t. wickelbär; till VECKLA (med tanke på att svansen kan vecklas om trädgren o. d.; jfr t. wickelschwanz, gripsvans) o. BJÖRN]
zool. om den med lång gripsvans försedda halvbjörnen Potos flavus Schreb. 1Brehm 1: 278 (1874). Veckelbjörnen .. lefver i urskogarnas träd företrädesvis i närheten af större floder. NF 17: 440 (1893). Veckelbjörnen är ett ovanligt charmerande litet djur med klart björnlika drag och storlek som en katt. DN 10/10 1987, s. 8. Veckelbjörnarna lever i vilt tillstånd i Sydamerika men används ofta som tamdjur av indianer. GbgP 25/10 2002, s. 11.
SAOB
