VULKANISATOR vul1kanisa3tor2, r.; best. -n; pl. -er -atω4rer.
Etymologi
[jfr fr. vulcanisateur; jfr äv. eng. vulcanizer; till VULKANISERA]
(numera mindre br.) vulkapparat. SvD(A) 29/4 1907, s. 5. Är endast gummit (på bilringen) skadadt nöjer man sig med att fylla hålet med Vulcano Plastic .. för att så snart tillfälle gifves vulkanisera igen det med en vulkanisator. Nerén HbAut. 1: 100(1911). DN 18/2 1978, s. 20.
