publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-LAGER.
1) (numera bl. tillf.) till II 1, om det övre av två lager (se lager, sbst.3 4) i apparat l. maskin o. d. JernkA 1829, Bih. s. 305. (Det) ansågs .. obehöfligt att begagna öfverlager mera än för halfva lagergångens längd. TT 1899, M. s. 88.
2) till II 1 (a), 2, om övre l. översta lager (se lager, sbst.3 1) av ngt (särsk. berg l. jord; jfr -lag); äv. bildl. (jfr lager, sbst.3 1 b slutet). Carlström Spinnm. 50 (1832). All jordmånen är lera, med ett godt öfverlager af mylla. AB 13/9 1845, s. 3. Ungefär 90 procent av publiken .. utgjordes av damer .. och de flästa av dessa ur samhällets överlager. VästerbK 15/11 1906, s. 3.
3) till II 8: alltför stort lager (se lager, sbst.3 2) (av varor i förhållande till efterfrågan l. utrymme o. d.). Norrskensfl. 26/8 1921, s. 2. Verksamheten kan komma att tyngas av ett besvärande överlager av varan. Hand90Tal. 48 (1989). —
(II 7 a) -LAGMAN~20 l. ~02. [fsv. ivirlaghman] (förr) jfr lagman 2. G1R 2: 216 (1525). Såsom Tiunda Lagmannen war af ålder ansedd som Öfwer-Lagman fram för sina andra Ämbetsbröder, så war det uti sin ordning, at Styrseln af Lagwärket åt honom anförtroddes. Lagerbring 1Hist. 2: 657 (1773). —
-LAGRA, -ing. A.
1) till II 1 (a), 2: bilda lager l. lägga sig som ett lager över ((helheten av) ngt); (över)täcka; äv. bildl. (se c); i sht dels i p. pf. l. p. pr., dels ss. vbalsbst. -ing (äv. konkretare (se särsk. c)). Olycksfall genom barnets qväfning af sängkamraten .. kunna komma till stånd .. genom direkt öfverlagring, genom sängkamratens öfver barnets mun och näsa utlagda arm (osv.). Helsov. 1892, s. 53. De nötta trappstegen äro öfverlagrade af hvardagsdam. NorrbK 13/12 1899, s. 3. Ögonen (hos maskormarna) äro öfverlagrade af fjäll. 2NF 17: 1167 (1912). Marken täcktes av fallande grenar och stammar, som överlagrade varandra. De Geer SvNatRiked. 2: 273 (1950). Det bräckta ytvattnet överlagrar ett tyngre, oftast inåtströmmande, djuporienterat Kattegatt-vatten med högre salthalter. GbgP 18/11 1986, s. 2. särsk.
a) geol. om berg- l. jordart o. d.; jfr lagra, v.2 2. En verklig öfverlagring äger då rum, när en bergart hvilar öfver en annan, och aldrig befinnes under den eller omvexlande med den. JernkA 1832, Bih. s. 83. Väldiga massor gammalkristallina bergarter över- och underlagrade av paleozoiska och mesozoiska lager samt inlagrade med kalk- och skifferzoner. Ymer 1922, s. 64. Allteftersom brytningen av oljeskiffer sträcker sig söderut måste den överlagrande kalkstenen borttagas. De Geer SvNatRiked. 2: 297 (1950).
b) (i fackspr., i sht fys.) i fråga om vågrörelser (se våg-rörelse 2). De bilder af springan, hvaraf spektret består, utgöras .. här af fina linjer, som ligga tätt intill hvarandra, utan att öfverlagra hvarandra. 2NF 26: 637 (1917). Summan av alla dessa vibrationer ger varje molekyl ett karakteristiskt svängningstillstånd, bestående av en mängd överlagrade vibrationer. BokNat. Mater. 295 (1953).
c) bildl. SvD(A) 11/3 1909, s. 3. Man (får) förträffligt belyst .. hur de olika modestilarna i omvandlad form ofta överlagrar varandra. Rig 1963, s. 39. Att den kontinentala rätten .. var idealistisk, metafysisk och ännu inte renad från religiösa överlagringar. Östling NazSensm. 203 (2008). B. motsv. lagra, v.2 3, med avs. på vara l. produkt o. d.; i sht dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing.
2) till II 8 (b): lagra (ngt) i alltför stor mängd l. under alltför lång tid. Från Nya England .. inlöpa stora beställningar, och ingenstädes gör sig någon slags öfverlagring märkbar. GHT 1887, nr 206 A, s. 6. Ett parti något överlagrad, god Ost utförsäljes. DN(A) 10/7 1925, s. 11.
3) (i sht i fackspr.) till II 10: lagra (ngt) från ett år l. en säsong o. d. (till ett annat år osv.). AB 19/3 1850, s. 3. En del afskeppare ha redan nu vidtagit åtgärder för öfverlagring af sin produktion intill nästkommande år. HbgD 23/4 1904, s. 4. I mitten på oktober har jag en tredje skörd att ta in och utöver det lite överlagrat och inköpt foder. KristianstBl. 29/9 2018, s. 18. —
(II 1) -LAKAN. jfr lakan 2. Karlson EBraheHem 137 (i handl. fr. 1673). I Tyskland .. brukar man hvitt öfverdrag af domestik öfver täcket, då öfverlakan ej begagnas. Langlet Husm. 54 (1883). —
(II 3 e) -LAND. [jfr ä. d. overland, t. oberland] (†) om högre (l. längre norrut) beläget land(område). När iagh j Offuerlanden droogh. 2Mack. 9: 25 (Bib. 1541). Någre aff wåre vtskickede tienere .. som wij vp till öffwerlanden sent haffwe. G1R 18: 739 (1547). Swedberg Ordab. (1725).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content