publicerad: 1939
LAGRA la3gra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (tillf., till 3, SvD(A) 1918, nr 289 A, s. 10 (: självlagrarna)).
Etymologi
1) motsv. LAGER, sbst.3 1: lägga l. placera (ngt) i lager l. skikt l. varv, låta (ngt) avsätta sig i lager; äv. refl. o. i pass. med intr. bet.: lägga sig l. avsättas i lager l. skikt; äv. i p. pf.: som avsatt sig l. ligger i lager l. skikt; äv. bildl. (Andernas tropiska delar) visa de olika klimaterna på stora ofantliga fält liksom lagrade öfver hvarandra. Dahm Geogr. 33 (1858). Rören (i en viss ångpanna) lagras så öfver hvarandra, att (osv.). TT 1877, s. 113. Mycket dam har lagrat sig här. Sundén (1886). Musslan inne i sitt skal lagrar kalk på kalk till en pärla. Didring Malm 2: 256 (1915). (Hon hade) under årens lopp träffats av många ord, som stannat kvar och lagrats till samlingen av bitterhet. Stiernstedt Liw. 89 (1925). SvD(A) 1930, nr 225, s. 7. — jfr AN-, IN-LAGRA. — särsk. ss. vbalsbst. -ing: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara lagrad l. skiktad; äv. mer l. mindre konkret: (det) sätt varpå ngt är lagrat l. skiktat; äv.: lager, skikt. De otaliga kornen i en sandhög, hvilkas lagringar och förbindelser skifta med hvarje stormil. Samtiden 1873, s. 738. Brottytan (av tegel) skall visa likartad struktur utan lagringar. Bildmark Entrepr. 116 (1921). Åskvädrens uppkomst (sammanhänger) mycket nära med förekomsten av en instabil lagring av luften. FlygMotBibl. 4: 150 (1935). jfr DAMM-, SKAL-LAGRING.
a) (mindre br.) refl. o. i pass. med intr. bet., om bärgart l. jordart: avsätta sig i form av lager l. skikt. Den mylla, som .. under århundradens lopp lagrat sig öfver (det antika Rom). Ljunggren Resa 27 (1871). TurÅ 1932, s. 24.
b) i p. pf., om bärgart o. d.: förekommande i form av lager, uppdelad i olika lager, skiktad; avsatt i lager l. skikt, sedimentär. Scheutz Jord. 124 (1856). Lagrade eller ”sedimentära” kallas sådana yngre, lösare bergarter, som småningom afsatt sig ur vatten. Carlson 1Skolgeogr. 32 (1891). Arrhenius Kem. 150 (1919).
c) (mindre br.) intr., om bärgart o. d.: ligga i lager, vara avsatt i form av lager. De väldiga krossgrusbäddar .. som .. lagra närmst berggrunden i större delen af vårt land. LB 1: 16 (1899). Ramsay GeolGr. 350 (1909).
d) ss. vbalsbst. -ing, i fråga om bärgart o. d.: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara lagrad l. skiktad, avsättning i form av lager l. skikt; äv. mer l. mindre konkret: (det) sätt varpå (en bärgart o. d.) är lagrad l. skiktad; äv.: bärgarters läge i förhållande till varandra; äv.: lager, skikt. Ändteligen tager Hornblendet aldeles öfverhand vid Kärfvingborn och lagringen försvinner. Hisinger Ant. 3: 14 (1823). Lindström Lyell 58 (1857). Landet stiger, merendels långsluttande, i tydligt skönjbara lagringar. Melander Långtur 53 (1896). Bergarternas sedimentation (lagring). 2UB 5: 44 (1902). Första sommaren var lagringen (i grustaget) nästan horisontell. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 94. — jfr AV-, IN-LAGRING.
3) (i sht i fackspr.) motsv. LAGER, sbst.3 2: lägga (en vara) på lager, upplägga förråd av (en vara). Jungberg (1873). En så lätt förderfvad vara som lingon (kan) ej .. lagras. SDS 1894, nr 420, s. 3. Lagring av livsmedel i hemmen. LD 1939, nr 112, s. 3. — jfr IN-LAGRA, VINTER-LAGRING. — särsk.
a) lägga (en vara) på lager under viss tid l. under vissa omständigheter för att förbättra den, gm att låta (en vara) ligga på lager under viss tid (o. eventuellt samtidigt låta den undergå viss behandling) förbättra den l. bringa den till mognad; särsk. i p. pf., om vara: som legat på lager under viss tid o. härunder erhållit vissa önskade egenskaper. Linolja .. lagras och får afsätta sig. AHB 39: 19 (1870). (Vete som skall malas till mjöl) behöfver lagras ett par månader före malningen, om det skall gifva godt mjöl. Juhlin-Dannfelt 157 (1886). Gammalt lagradt vin. Karlfeldt FridLustg. 62 (1901). (Vinets) beredning och lagring. Rönnholm EkonGeogr. 201 (1907). (Väl) lagrade cigarrer. Auerbach (1911). Starck Kemi 260 (1931). — jfr AV-LAGRA.
b) oeg. o. bildl. De episoder som lagrades .. i minnets förrådskammare. Blomberg Uvd. 50 (1917). På flera håll har man börjat .. lagra sina pengar enligt känt system från tidigare krisperioder. NDA(A) 1933, nr 64, s. 1.
a) placera (axel) i lager, låta (axel) rotera i lager; äv.: gm lager förena (en maskindel o. d.) med ngt; ofta i p. pf. En trävals .. med jerntappar vid bägge ändarne, lagrade i lådans gaflar. TT 1871, s. 194. Att lagra axeln i inställbara axelbussningar. Därs. 1902, M. s. 7. En rekylmantel, uti hvilken kanonen hvilar och som i sin ordning medelst tappar lagras uti lavettsidorna. 2UB 9: 649 (1906). HandInd. 618 (1927). — särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret, övergående i bet.: axel jämte ett till denna hörande lager; äv.: lager. Vid ombyte af klingor lossas tvenne skrufvar, hvarefter spindeln kan uttagas från lagringen. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 23. Därs. 3: 247.
b) intr., om axel o. d.: vara placerad l. vila l. röra sig i lager. Siktarmen (på lavettaget på viss kanon) är rörlig i vågled kring en bärtapp, hvilken lagrar i rekylmantelns vänstra ihåliga tapp. UFlott. 3: 82 (1906). SvKulturb. 9—10: 126 (1931).
Särsk. förb.: LAGRA UPP10 4, äv. OPP4. till 1: lägga upp (ngt) i lager l. skikt; äv. bildl. Bildt Ital. 240 (1896). Holmberg Tidsstr. 196 (1918; bildl.). jfr UPPLAGRA.
(2 d) -FÖRHÅLLANDE. geol. om det inbördes läget av lagrade bärgarter l. mellan lagrade bärgarter o. andra bärgartsmassor. Linnarsson VgCambr. 11 (1869). —
(3) -FÖRLUST. (i fackspr.) om den minskning (i sht i vikt) som en vara undergår vid lagring. LB 3: 531 (1905). —
(3) -SKADA, r. l. f. (i fackspr.) jfr -FÖRLUST. Lagringsskador (hos sågtimmer). HbSkogstekn. 183 (1922). —
Spoiler title
Spoiler content