publicerad: 2021
ÅTRÅ å3~trå2, r. l. f. (2Saml. 35: 215 (1662) osv.) ((†) n. Messenius Blanck. 59 (1614), Sylvius Curtius 197 (1682)); best. -n ((†) -en JournSvL 1798, s. 30); pl. (†) -r (Knöppel Ön 41 (1748), Kolmodin QvSp. 2: 267 (1750)), äv. -er (Dalin Vitt. II. 4: 229 (c. 1750)).
Ordformer
(åtru 1668. åtrå (åå-, -åå) 1558 osv. åttrå 1619)
Etymologi
[ssg av Å, prep. o. adv.2, o. TRÅ, sbst.1, l. avledn. av ÅTRÅ, v.; jfr äv. fd. atthra (d., nor. attrå), som utgör motsv. ssg med ÅT, prep. o. adv.]
starkt l. häftigt l. innerligt känd längtan l. starkt osv. känt begär (efter ngt); särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. efter l. till; äv. (o. utom i (mer l. mindre skämtsam) anslutning härtill o. i ssgn ÅTRÅ-VÄRD numera vanl.) om sådan längtan osv. ägnad person (se b, c); jfr LUST 1, TRÅ, sbst.1 3, TRÅNAD 2, TRÄNGTAN, Å-TRÄNGTAN. Effter skänck haar jagh ey åtråå. Messenius Sign. 29 (1612). Til slut önskar jag nu .. at wi Swenske finge så stor åtrå, lust och godtyckio til at läsa wår Swenska Bibel, som fremmande böker. Swedberg Gr. 151 (1722). At så länge Politiske författningar öpna dem utrymme til en winning, som upprättar Rikets handel, så begifwa de sig med åtrå och alfware deruti. Hjelt OffRelSvTab. 43 (1761). Den idoge åboen .. (är) belåten med sitt njugga bröd, utan åtrå till någon större jordlapp eller egen hemmansdel. Valerius 2: 254 (1839, 1855). När germanerna .. kommo i kontakt med glaskärl, var det ganska naturligt, att detta för dem nya och märkvärdiga material väckte deras förvåning och åtrå. Kulturen 1953, s. 46. Det finns åtrå i ögonen på honom, men den verkar betingad av matmassor mer än av min person. Sjögren TaStjärn. 86 (1957). — jfr MAKT-, REGERINGS-ÅTRÅ. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i förb. med inf.-förb. (ngn gg äv. att-sats) utan föregående prep.; jfr c. Efter såsom wij icke mindre åttrå bäre E. K. kundskap och wenskap at hafwa. Gustaf II Adolf 597 (1619). Jag tycker ganska mycket om then åtrå J hafwen at blifwa underwister. Richardson Krigsv. 1: 5 (1738). Öfverallt är ännu hennes innersta åtrå, att menniskohjertat skall hugsvalas genom beröring med en .. gudomlig allmakt. Atterbom Minnest. 2: 412 (1839). Så hade han fått en häftig åtrå att äga en guldkedja av fina länkar, som då var på modet. Lagergren Minn. 1: 64 (1922).
b) om sinnligt (se SINNLIG 2 (slutet)) sådant begär till ngn; i sht förr ngn gg äv. om längtan efter ngn utan sexuella inslag; jfr c. (Cupido:) Them intet annat feelar / Än en som weet med lämpa / Them foga til sitt vpsåt, / Och stilla theras åtrå. Stiernhielm Cup. 1 (1649, 1668); möjl. till huvudmom. Therföre at Kiötsens begärelse och onda åtrå, måtte tå dämpat och någorlunda förtagit warda, hafwer Gudh ock instichtat Ächtenskapet. Rudbeckius Luther Cat. 95 (1667). Sedan hon hade rest tillbaka, fick hennes syster, prinsessan Juta, ganska stor åtrå och längtan efter sin syster. Fryxell Ber. 2: 57 (1826). Han kände hur han greps av våldsam åtrå till denna fria och troligen förnäma kvinna. Fridegård Offerrök 128 (1949). Om det är något som Sapfo .. kunde uttrycka så var det kvinnlig åtrå, längtan och passion – även den mellan kvinnor. NerAllah. 4/6 2019, s. 2. — jfr FÖRENINGS-ÅTRÅ.
c) övergående i bet.: föremål för åtrå (äv. motsv. b); äv. i predikativ förb. med inf.-förb. l. att-sats (jfr a). Thet är .. (den danska rävens) törst, och hans ååtrå, / At han än j Swerige bekomme må. / Bygge, och haffue sitt begierlige näste. Svart Gensw. I 6 b (1558). Säll then som så lyckligh är / At nå sinn åtrå, sitt begär. Lucidor (SVS) 127 (1674; uppl. 1997). Allas åtrå är, at kunna wisa sit underdåniga deltagande. Berch Hush. Dedik. 2 b (1747). Mäster-Sara, som förr i tiden var .. alla gossars åtrå och bekymmer och ett mål för alla flickors lifliga afund. Högberg Vred. 2: 5 (1906).
Ssgr: A: ÅTRÅ-FYLLD, p. adj. (åtrå- 1931 osv. åtrås- 1887) fylld av åtrå. Denna åtråsfylda kärlek till förfining. Benedictsson FruM 245 (1887). —
-VÄRD. som (är värd åtrå l.) väcker (allmän) åtrå, som (ngn l.) många gärna vill ha l. göra till sin; (mycket) begärlig l. lockande; numera vanl. i annan anv. än till b, om sak. De uppgifter, man med stor omsorg har inpreglat hos .. (kapplöpningshästen) såsom de enda åtråvärda. SDS 26/6 1878, s. 2. Han fann henne ett ögonblick verkligt vacker och åtråvärd i sitt svala raffinemang. Siwertz Sel. 2: 97 (1920). Det är lätt att uppräkna allt som gör ungdomen åtråvärd och ålderdomen förhatlig. Ruin Drömsk. 30 (1951). Jag hade kommit över ett par dyra och åtråvärda biljetter. Östergren SistCig. 11 (2009).
B (numera mindre br.): ÅTRÅS-FYLLD, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content