BOLK bol4k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr sv. dial. bulk, buckla, d. bulk, knöl, klump, ojämnhet; afl. af stammen i BOLLE o. BÅL, kropp; jfr isl. bulki, skeppslast, eng. bulk, last, samt BULKIG; med afs. på bet:s specialisering jfr BOLLE]
benämning på ett slags äldre, tämligen stort dryckeskärl af bukig form utan fot l. handtag. Diupe, / Half-mans höge Bocaler; och Herre-drycks-hållande Bolkar. Stiernhielm Herc. 232 (1658, 1668). Then som för Glaasz, Stoop, Kannor, Bolkar skolkar, / Han må fritt gå. Lucidor Hel. S s 3 a (c. 1670). Han tycker mycket om fulla bolkar. Lind (1749; under becher). Bolkar af trä med benknappar. G. Göthe i Framtiden 1877, s. 100 (om museiföremål). (I sällskapet Par Bricolls ägo finnes) en samling af så kallade ”bolkar”, som .. härleder sig från .. 1600-talet. V. Granath i För sv. hem 1899, s. 890. — (†) bildl., om drinkare. Tvi dig Du Vinlastade Bolk. Lagerbring Hist. lit. 216 (1748). — jfr DRICKS-BOLK.
