SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOMBASÄNG bom1basäŋ4, äfv. bωm1-, stundom 302, stundom BOMBASIN -si4n l. 302 (b`åmmbasä´ng Almqvist, bå`mmbasänng Dalin), r., äfv. n.; best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. olika slag af bombasäng) -er.
Ordformer
(bomesij Hist. handl. XIII. 1: 267 (1566), Fin. urk. I. 1: 69 (1597). bomesijdh Bidr. t. Åbo hist. I. 11—12: 35 (1666). bomsid(h) Hist. bibl. 2: 191 (1591), Oxenst. brefv. 11: 808 (1645). bomsij Bidr. t. Åbo hist. I. 7: 35 (1635), Acta soc. sc. fenn. 18: 498 (i handl. fr. 1642). bom(m)esi(j)n Schroderus Uss. C 3 a (1626), Spegel Gl. (1712), Synnerberg (1815). bomsin Hist. tidskr. 1911, s. 163 (cit. fr. 1699). bom(m)ers(s)i(j)n Oxenst. brefv. 9: 575 (1626), Lind (1749). bummersin Oxenst. brefv. 9: 577 (1626). bommersij BtFH 4: 198 (1563: Bommersijer tröija). bommerseij Bidr. t. Åbo hist. I. 13: 23 (1638). bomasin Serenius (1734; under bombasine), Bouppteckn. fr. Växiö 1849. — bomsiden Stiernman Com. 3: 625 (1667), Därs. 5: 732 (1698). bommersi(j)den Stämpelordn. 1687, s. B 4 a, Bouppteckn. fr. Växiö 1742. — bombasien Schroderus Uss. C 4 b (1626), bombasijn Risingh Kiöph. 92 (1669), bombasayn Agrelius Kort underv. 132 (1655), bombasin Konst- o. nyhetsmag. 1: 16 (1818), Engelke En småstad 82 (1906), bombasine SFS 1826, s. 475, 525, bombasäng Ekenmark Mönsterb. 19 (1827) osv.)
Etymologi
[jfr ä. d. bommersie, d. bommesi, mnt. bomsin, bomesin, buemsin, bomsiden, (ä.) holl. boomsije, boomzijde, bommezijde, boombasijn, bombazijn, bommezijn, bomozijn, mht. bombasîn, wammasîn, bomsin, t. bombasin, eng. bombasine, bombazine, af ffr. bombasin, bonbazin, banbasin, bombasine, fr. bombasin, af mlat. bombacinum, n. till bombacinus, adj. till bombax (se BOMBAST); jfr BASÄNG, sbst.2 Formerna på -siden o. deras förebilder i mnt. o. holl. bero naturl. på anslutning till SIDEN o. dess motsvarigheter i de nämnda spr.; jfr ARMOASIN]
äldre benämning på vissa tyger af mycket olika beskaffenhet under olika tider o. från olika tillverkningsorter, dels halfsiden, dels ylle l. halfylle, dels bomullstyger, dels kyprade, dels tvåskaftade, dels väfda på annat sätt, använda dels som dräkttyger, dels som fodertyger, dels som möbeltyger m. m. Hist. handl. XIII. 1: 267 (1566). Engelst bommerssin. Oxenst. brefv. 11: 692 (1637). Skåtz bommerssin. Därs. 697. Hollensk bomersin .. Hamburger bomersin. Därs. 766 (1640). Aff Bohmvll beredes .. Bohmvlls-Lärefft, Bombasijn (m. m.). Risingh Kiöph. 92 (1669). Bombasin, göres af silke, kamelhår (dvs. angoraull), bomull, blandad med ull, samt af ull, blandad med silke; brukas mäst till foder. Synnerberg (1815). Bomesin, är en sort half kattun, tryckt med åtskilliga färjer .., från Schwaben, äfven från Augsburg. Dens. Finare tät Kamulls-väfnad, såsom: Bombasett eller Bombasin (m. m.). SFS 1826, s. 529. Hennes morgonklänning var af blått bombasin, ty mamsell Lindqvist förstod att kläda sig med smak. Blanche Våln. 658 (1847). Zedritz 3: 218 (1857; se under BOMBASETT). (Brud-)Drägten bestod (för allmogebrudar i Västergötl.) alltid af svart bombasin. Sundblad G. bruk 82 (1881).
Ssgr: BOMBASÄNGS-, stundom BOMBASINS-ARMBAND~02 l. ~20. Ett grönt Bombasins-Armband med Silfverlås. DA 1824, nr 113, s. 6. —
-BYX l. -BYXA. mest i pl. —
-KAPOTT. Bouppteckn. fr. Växiö 1834. —
-KAPPA. Den bruna bombasins-kappan med gråverk under. Knorring Skizz. I. 2: 162 (1841). —
-KLÄNNING, äfv. -KLÄDNING. Bouppteckn. fr. Växiö 1827. (Kronbrudarna), som voro tvenne förmögna bonddöttrar, hade svarta bombasinsklädningar. Bremer Dal. 127 (1845). (Bruden i Ödsmål i Bohuslän) bär svart bombasinsklädning. Santesson Nat. 65 (1880). —
-KÄNG l. -KÄNGA. DA 1824, nr 152, s. 6. —
-MÖBEL. med bombasäng klädd möbel. En blå Bombasinsmöbel. DA 1824, nr 55, s. 6. —
-PÄLS. med bombasäng klädd päls. DA 1824, nr 9, s. 6. —
-RIDIKYL. DA 1824, nr 8, s. 13. —
-ROCK. Bouppteckn. fr. Växiö 1827. Callerholm Stowe 99 (1852). —
-SKO. DA 1824, nr 9, s. 6. —
-TRÖJA. Bommersijer tröija. BtFH 4: 198 (1563). —
-VÄST.
Spoiler title
Spoiler content