SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOMBASM bombas4m, äfv. bωm-, r.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
[bildadt till BOMBASTISK efter mönstret af sådana ordpar som SARKASTISK : SARKASM]
bombast (se d. o. II).
1) = BOMBAST II 1. O. Levertin i SvD(L) 1903, nr 314, s. 5. (För 1600-talsvetenskapens o. rudbeckianismens nationella insats) måste man av fullaste hjärta förlåta dem, att mycken bombasm och många falska värden smögo sig in och ibland togo överhand. Blanck Nord. renäss. 313 (1911).
2) = BOMBAST II 2. Anm. En tillfällig bildning till mystikern Paracelsus' egentliga namn Theophrastus Bombastus von Hohenheim föreligger i följ. språkprof. Denne vinkelvacklare, som .. sig åt egne theofrasmer och bombasmer äller andres galenskaper hängifver. Fröding Reconvalesc. 60 (c. 1908).
Spoiler title
Spoiler content