BUTELJÖR but1eljœ4r l. -jø4r, äfv. bɯ1-; m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er; förr äfv. BUTTLER (buttlér Weste), m.; pl. -er (Weste(1807)) l. (sannol. förutsättande ett uttal 40) = (Dalin(1850)); i ssgr äfv. BUTELER- -le3r-,
[jfr d. butteler(er) (bott-), holl., t. bottelier, liksom eng. butler af fr. bouteiller, tjänare som har hand om vinkällaren i ett högförnämt hus, munskänk, af mlat. buticularius, af buticula (se BUTELJ); formen buteljör efter fr., formerna buteler o. buttlér närmast från d., holl. l. t., formen búttler närmast från eng.]
(förr) sjöt. person som på fartyg har vård om proviant o. dryckesvaror, steward. HZachrisson Bröllopskväde (1760; i titeln). Dalman(1765). IT 1791, nr 74, s. 3.
Ssgr (sjöt., förr): BUTELERS-MAT, m. (boutellers-) [jfr holl., t. botteliersmaat] biträde åt buteljör. Wallenberg Gal. 210(1771; uppl. 1921). —
-PUMP. pump afsedd att därmed pumpa vatten l. dyl. ur större fat. Uggla Sjölex. 34(1874).
Anm. Enstaka förekommer det rent eng. butler, hofmästare, t. ex. Nordström Amer. 251(1923).
