SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KULOAR, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(kolo- 1919. kulo- 1917 osv. kulu- 1930)
Etymologi
[jfr t. couloir; av fr. couloir, till couler, flyta, rinna, löpa]
(i Finl.) korridor; vanl. om riksdagskorridor (särsk. ss. plats för korridorpolitik l. korridorintriger). Ottelin 30År 195 (1917). De utjämningsmöjligheter man tycker sig ha nått i kuloarerna, stå sig inte i debatterna. Furuhjelm StigOron 285 (1935).
Spoiler title
Spoiler content