SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MASA ma3sa2, v.1 -ade; vbalsbst. -ANDE, -NING (tillf., Törneros Brev 1: 62 (1824; uppl. 1925; i bet. 2)); jfr MAS, sbst.7
Etymologi
[sv. dial. masa, vara lat, arbeta långsamt o. lättjefullt; gå o. släpa benen efter sig, gå helt makligt; jfr d. mase, förflytta sig tungt o. larmande, dan. o. nor. mase, hålla på med ett besvärligt arbete, anstränga sig; möjl. avledn. av MAS, sbst.1 Jfr liknande användningar av ASA, v.2 I 3, HASA, v.2 1 a, KASA, v.4 2]
(i vissa trakter, vard.)
1) arbeta litet i sänder l. i sakta mak; småpyssla. Det var en som .. drog upp en kärve i dag, en i morgon. Masade och snusade och masade. Sjödin StHjärt. 297 (1911).
2) förflytta sig långsamt o. makligt l. mödosamt; särsk.: gå med tunga o. släpande steg; äv. (i b alltid) med adverbial: långsamt osv. förfoga sig till en plats o. d.; knalla sig i väg; ”pallra sig av”; äv. mer l. mindre oeg.; äv. (i a) i uttr. gå och masa.
a) intr. Crælius TunaL 408 (1774). Då .. hafva Herr Vitalis och öfrige Neutrer med sitt pick och pack redan masat till det tysta (dvs. dött). Sjöberg (SVS) 2: 86 (1821). (Fiskarna) som gingo och masade tätt under vattenbrynet. Öman Ungd. 225 (1889). (En) blick bortöver soliga fjärdens masande timmerflottar. Högberg Baggböl. 1: 36 (1911). Där masade tröga knallar med tunga varulager i säck. Suneson GGrund 102 (1926).
b) refl. Du kunde väl masa dig hit och se på spektaklet (dvs. akademiens jubelfest). 3SAH XLVII. 2: 20 (1836). Går klockan på åtta? sade han och tittade åt solen. Jag får masa mig hemåt då. Sjödin StHjärt. 306 (1911). Masa sig i säng. TurÅ 1930, s. 127.
Särsk. förb. (till 2; i vissa trakter, vard.): MASA AV10 4 l. MASA SIG AV10 0 4. knalla sig av; knalla sig i väg. Jag masade .. af till mitt tält, det fortaste jag kunde. Braun Calle 135 (1843). Hedberg Hel. 17 (1865; refl.).
MASA BORT10 4 l. MASA SIG BORT10 0 4. Weste (1807; refl.). Johansson RödaHuv. 1: 104 (1917).
MASA I VÄG10 0 4 l. MASA SIG I VÄG10 1 0 4. knalla sig i väg. Hedenstierna Marie 244 (1896; refl.). Högberg JesuBr. 2: 167 (1915).
MASA NED10 4 l. NER4, l. MASA SIG NED10 0 4 l. NER4. (Hästen) masade ned till stranden (med harven efter sig) och sam öfver sundet. Santesson Sv. 218 (1887). Landsm. VII. 10: 4 (1892; refl.).
MASA PÅ10 4. knalla i väg. Crælius TunaL 408 (1774). Lundell (1893).
MASA SIG IN10 0 4. Weste (1807).
MASA SIG ÅSTAD10 0 04, äv. STA4. Kan ni masa er sta? Ser ni intet, jag har brådtom. Kexél 1: 372 (1793).
MASA UPP10 4 l. OPP4, l. MASA SIG UPP10 0 4 l. OPP4. Nordensvan Pens. 36 (1883; refl.). Har han inte hört reveljen? Masa sej opp han! Strix 1900, nr 45, s. 4. Johansson RödaHuv. 2—3: 28 (1917; intr.).
MASA UT10 4 l. MASA SIG UT10 0 4. Weste (1807; refl.). Sällberg Långv. 26 (1894). (Bävrarna) masa sig förnöjda ut i vattnet. SvNat. 1923, s. 128.
Avledn. (i vissa trakter, vard.): MASIG, adj.2 till 1 o. 2: långsam, maklig. Kumlien Stig. 18 (1905).
Avledn.: masighet, r. l. f.
Spoiler title
Spoiler content