SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ABBEDISSA ab1edis3a2, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(abbatissa G. I:s reg. 1: 191 (1524); Svart G. I:s kr. 65 (1561); Jolin Ung-Hanses d. 59 (1860, arkaiserande). abbetissa Salberg 91 (1696); Möller (1745). abbotissa Biurman 97 (1729). abbadissa Stiernman Præs. i VetA 1758, s. 54. abbedissa G. I:s reg. 1: 5 (1521); Messenius Christm. 251 (c. 1616); Dalin Hist. 2: 290 (1750) osv. abbedijsze G. I:s reg. 7: 7 (1530). abedissa Tegel G. I:s hist. 1: 41 (1622). abbedisa Girs G. I:s hist. 36 (1630). abbedijsa Helsingius (1587); Lex. Linc. (1640). abdissa Messenius Christm. 256 (c. 1616); Salberg 91 (1696); Sahlstedt (1773); Weste (1807, abdi`ssa); sistn. form särsk. i bunden stil, t. ex. Stagnelius 2: 283 (c. 1815))
Etymologi
[fsv. abbatissa, abbadissa, abdissa. af mlat. abbatissa]
a) förestånderska för ett nunnekloster. Abbatiszan i Gudhem. G. I:s reg. 6: 310 (1529). Abbedissan stod i vördigt klosterskick. Stagnelius 1: 83 (1813). Föreståndarinnan för ett nunnekloster kallades abbedissa, prostinna, priorinna eller domina. Fischier i NF 8: 896 (1884).
b) förestånderska för en (af ett sekulariseradt kloster uppkommen) försörjningsstiftelse för ogifta adliga fruntimmer. Sophia Albertina .. Abdissa af Stiftet Qvedlinburg 1787. Hofcal. 1788, s. 28.
Ssgr: ABBEDISSE- l. ABBEDISS-DRÄKT1030~2 l. 103~2. —
-KLOSTER~20. kloster, som står under ledning af en abbedissa. Heinrich (1814). Dalin (1850).
-VÄRDIGHET~201 l. ~102.
Spoiler title