SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
ABBAS ab3as2, v. dep. -ades.
Etymologi
[jfr isl. abbaz, vredgas, visa fiendskap; i sv. dial. finnes abba, reta, uppreta]
(i skriftspr. mindre vanl., men, särdeles uti Gld, rätt br. så väl i allmogens som i herrskapsklassens tal) retas, gnabbas, lekfullt gyckla. Men Cerberus och hon plä' undertiden gnabbas; / Ty Gumman har sin ro at med den besten abbas. Livin 52 (1781). — bildl. Se! vår sjö, i perlefraggning, / Abbas med dem (solstrimmorna), längesedan! Atterbom 2: 93 (1827, 1854).
Spoiler title
Spoiler content