SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
ABSURD absur4d l. absɯ4rd, l. ap-, adj. -are; -T, adv.
Ordformer
(n. absurd Rydelius Förn. 231 3 ggr, 397 (1737))
Etymologi
[af t. absurd, fr. absurde, lat. absurdus]
orimlig, förnuftsvidrig. RARP 2: 74 (1634). Swedberg Schibb. 246 (1716). Höpken 1: 431 (1773). Tegnér 6: 379 (1844).
Spoiler title
Spoiler content