SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AVERS avær4s l. -är4s (avä´rrs Dalin), sbst.1, l. ADVERS ad-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(avers Dalin (1850) osv. advers Ziervogel Förel. öfv. Ups. acad. myntsaml. 24 (1772), Norrmann Eschenburg 1: 89 (1817), Forssell Hist. II. 2: 50, 75 (1875))
Etymologi
[liksom t. avers, m., af fr. avers (ä. äfv. advers), lånadt af lat. adversum, det som är vändt emot ngn, af advertere (se AVERTERA); jfr äfv. nylat. facies adversa ss. benämning på samma sak]
1) num. å mynt, medalj o. d.: framsida, åtsida, bildsida; jfr HUFVUD; motsatt FRÅNSIDA, REVERS; jfr AVERS, sbst.2 På Jubel Riksdalern, som slogs år 1721 står på adversen eller första sidan Högstsal(ig) Konung Friedrichs bröstbild i harnesk. Ziervogel Förel. öfv. Ups. acad. myntsaml. 27 (1772). Uppf. b. 4: 284 (1873). (Örtugsmynten från G. I:s första år) bära den gamla omskriften S. Ericus R. S. i st. för ”Gostawus” i adversen. Forssell Hist. II. 2: 50 (1875).
2) tekn. å vissa vaser med dubbelsidig dekoration: framsida. De båda bilderna, reversen och aversen, skiljas från hvarandra inom den äldre typen (af antika grekiska vaser) af handtagen och nedanför dessa af ett ornament. L. Kjellberg i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1898, 1: 18.
Spoiler title