publicerad: 1898
AFDUNSTA a3v~dun2sta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
Etymologi
[jfr d. afdunste, t. abdunsten o. abdünsten]
— jfr DUNSTA AF.
1) helt l. delvis bortgå i gasform.
a) om flyktiga ämnen. Evaporate .. afdunsta, gå i dunster. Serenius (1734). Så väl fosfor som svafvel utsprida ett svagt ljus då de afdunsta. Berzelius Kemi 1: 172 (1817). Man säger att vattnet afdunstar då det förvandlas till vattengas. Berlin Läseb. 361 (1852, 1866). Den fuktighet, som .. afdunstar från verldshafvet. Svensén Jorden 45 (1887).
b) om fasta kroppar: utdunsta; befrias från flyktiga ämnen, därigenom att dessa bortgå i gasform. Herr M. har .. (under en orolig natt) afdunstat 16 unts. VetAH 39: 212 (1778); jfr 3 a. Ju mindre Brödet göres, .. ju mer afdunstar det. Fischerström 3: 394 (1781). En man som oupphörligt svettas och afdunstar. Hagberg Shaksp. 11: 242 (1851). Fält, som slutta mot norden, uppvärmas vida sednare och afdunsta vida långsammare. Arrhenius Jordbr. 1: 13 (1859, 1862). — gm utdunstning krympa ihop. Jag (intelligensaristokraten) skall afdunsta till en känselsträng .. och känselsträngen dofta bort i rymden. Rydberg Dikter 2: 141 (1891).
2) bildl.
a) upplösa sig o. försvinna (eg.: liksom dunst l. ånga). Äfven denna (rättegångs-)sak kommer sannolikt att afdunsta i löjlighet för auktoriteterna. Trolle-Wachtmeister 2: 164 (1817). Goda tankar kunna gudnås afdunsta .. lätt. De Geer Minnen 1: 119 (1892).
b) [jfr motsv. bet.-utveckling i eng. evaporate] (skämt.) om personer: göra sig osynlig, smyga sig bort. (Den öfverraskade) Tjufven ville .. genast ”afdunsta”. AB 1889, nr 280, s. 3. VL 1892, nr 290, s. 2.
3) [jfr t. abdünsten] tr.
a) låta (ett ämne) afgå i gasform; gifva ifrån sig (ngt) i gasform. Hafvets yta afdunstar beständigt vatten. Berzelius i Läsn. f. folket 5: 366 (1839). Växterna .. afdunsta .. vatten. Arrhenius Jordbr. 1: 10 (1859, 1862).
b) gifva fast l. fastare form åt (ett ämne) gm att låta därmed förenade l. däri ingående flyktiga ämnen bortgå i gasform. Retzius Fl. oec. 412 (1806). Man afdunstar alla upplösningar, ur hvilka man vill erhålla upplösta ämnen. Berzelius Kemi 3: 141 (1818). Salt .. afdunstas ur hafsvattnet. Palmblad Geogr. 161 (1835, 1851). Renad honing bör vara .. brungul (eller, försigtigt afdunstad, guldgul). Sandahl i NF 6: 1477 (1883). Sedan afdunstas moderluten till torrhet och lemnar i återstod pottaska. Cleve i NF 13: 126 (1889).
c) bildl.: förflyktiga, lätta, minska. (Låt mig) en smula .. gråta ut och afdunsta mitt qval. Böttiger i SAH 50: 305 (1874).
Spoiler title
Spoiler content