SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFFISCH afiʃ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af t. o. fr. affiche, eg. ngt vidfäst; anslag]
(eg. på offentliga ställen uppsatt) anslag l. tillkännagifvande (om konstföreställningar o. a.). Klistra upp l. slå upp affischer om morgondagens konsert. Jag har .. läst (teater-)Afficherne. Lindahl Sanningens tempel 12 (1749). Hvilket allt genom .. Afficher närmare skall tillkännagifvas. DA 1824, nr 96, s. 2. jfr TEATER-AFFISCH. — (föga br.) bildl. All prydnad drifven intill skrud / Är blott affichen af en fjolla. Lenngren 3 (1798). jfr under AFFISCHERA 2.
Ssgr: AFFISCH-KLISTRARE03~200. Björkman (1889).
-MAN~2. man, som bär affisch(er) till allmänt åskådande. DN (L) 1893, nr 8643, s. 2.
-STIL~2. boktr. Stilar, som äro ännu större än canon, kallas med ett allmänt namn affischstilar. Uppf. b. 1: 553 (1873). Lundell (1893).
-TAFLA~20.
Spoiler title