AFSKRICKA a3v~skrik2a, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. abschricken, abschrecken]
(föga br.) sjöt. fira l. lossa litet på (ett tåg). Deleen (1814, under choquer). Dens. (1836, under abschricken). — jfr SKRICKA, SKRÄCKA, v.