SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSMITA a3v~smi2ta, v. -er, -smet, -smeto, -smitit, -smiten (se för öfr. SMITA). vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr d. afsmide]
(hvard., mest skämt.) (oförmärkt) smyga sig bort l. i väg, smita i väg. — Anm. Hellre SMITA AF.
Spoiler title
Spoiler content