SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSTRÖMMA a3v~ström2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -STRÖMNING.
Etymologi
[jfr holl. afstroomen, t. abströmen]
(mindre br.) strömma bort, flyta undan. Vid flodtidens slut afströmmar tidvattnet. Wikforss (1804, under abströmen). Lundell (1893). — jfr STRÖMMA AF.
Spoiler title
Spoiler content