SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ALTERERA al1tere4ra l. -e3ra2 (altere´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, ALTERATION (se d. o.).
Etymologi
[af t. alterieren, fr. altérer, lat. alterare, förändra, försämra, af alter, den andre]
1) (numera föga br.) förändra. Helt annat blir det, sedan ett Barn fått tänder, och blifvit i stånd satt at äta kött och annat mera, som altererar Ko-mjölkens syrliga egenskap. Bergius i VetAH 33: 58 (1772). Uti den första upplagan .. ingår ett sedermera altereradt ställe. Bolin 1: 155 (1868). (Skaldernas) framställning togs (af mytologien) efter orden, blef vidare utvecklad, altererad och förvirrad. Heikel Filol. 285 (1894). — särsk.
a) förändra till det sämre. G. Dalin (1871).
b) motsv. ALTERATION 1 b. Altererade ackord. SD (L) 1897, nr 546, s. 4.
c) [jfr nylat. alterantia] med. i uttr. altererande botemedel, medel, gm hvilka den kemiska sammansättningen af kroppens beståndsdelar så småningom förändras till det bättre; omstämmande botemedel. G. Dalin (1871).
2) uppröra, oroa, uppskaka, skrämma, förskräcka, bringa ur jämvikten; i sht i p. pf.: upprörd, uppskakad, häpen, förskräckt. N. Av. 1 Maj 1656. Hvaraf hon så häftigt altererades, at hon dånade. J. C. Petersen i VetAH 25: 310 (1764). Den altererade Matmodren eller den spräckta Spillkummen, Comedie uti 3 Acter. SP 1780, s. 839. En .. dansk sjöofficer, altererad så att han knappt kunde få fram andan. Snellman Tyskl. 4 (1842). Ni få ej komma så der skrikande, mamma kan bli altererad. Wetterbergh Selln. 20 (1853). — (numera föga br.) refl. RARP 6: 338 (1658). Stundom sågs den Store Carl / Sig litet Alterera. Odel Sincl. 66 (1739). Ni mina damer, som er alterera / För minsta råtta som på golfvet går. Hagberg Shaksp. 1: 86 (1847). — jfr FÖR-ALTERERA.
Spoiler title