SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANAL ana4l, adj.
Etymologi
[jfr t. o. fr. anal, nylat. analis, af lat. anus, ändtarmsöppning; jfr ANUS]
(föga br. utom i ssgr) som tillhör l. sammanhänger med l. har sin plats i närheten af l. har afseende på ändtarmsöppningen. NF 19: 224 (1895).
Ssgr: ANAL-BIHANG03~20 l. ~02. Thomson 214 (1862; hos sländorna).
-BORST~2. Thomson 47 (1862; hos en larv).
-FENA~20. C. Quensel i VetANH 27: 49 (1806). De (omaka fenorna hos fiskarna) kallas efter läget: ryggfena, stjertfena och analfena; den sistnämnda sitter under stjerten, närmast bakom tarmens öppning. Sundevall Zool. 109 (1835, 1864).
-FLÄCK~2. Thomson 164 (1862; på insektvinge).
-FOT~2. Stundom är (hos insektlarver) anal-segmentet försedt med ett fotlikt bihang, bildande en såkallad analfot. Thomson XI (1862).
-FÄLT~2. det af vingådrorna bildade fält på insektvingen, som ligger närmast djurets bakdel. Thomson 197 (1862).
-HORN~2. Thomson 151 (1862; hos en larv).
-KÖRTEL~20. (Skunkdjuren) ha merendels analkörtlar, som afsöndra en starkt luktande vätska. Thorell Zool. 2: 104 (1861).
-MUSKEL ~20. Tarmens slutmuskel (analmuskeln). Wretlind Läkareb. 3: 45 (1895).
-PLÅT~2. större ben- l. hornfjäll vid analöppningen på vissa ormar. Nilsson Fauna 3: 51 (1842, 1860).
-RÖR~2. Utförings- eller analröret (hos vissa musslor) .. tjenar .. till vattnets, exkrementernas och äggens aflägsnande. Thorell Zool. 2: 308 (1865).
-SEGMENT~02. Thomson XI (1862; på larver).
-SKÄGG~2. skäggtofs i spetsen på abdomen. Thomson 153 (1862).
-SPRINGA~20. Thorell Zool. 2: 222 (1861; hos reptilierna).
-SPRÖT~2. Abdomen .. slutar (hos vissa insekter) med 2 enkla analspröt. Thomson 104 (1862).
-TAGG~2. Nilsson Fauna 4: 609 (1855; hos en fiskart). Thomson 140 (1862; hos en puppa).
-TOFS~2. Thomson 190 (1862).
-ÖPPNING~20. Analöppningen är rund hos Chelonierna. Nilsson Fauna 3: 5 (1842, 1860). Nathorst Jord. hist. 770 (1893).
Spoiler title