publicerad: 1900
ANTROPOLOGI an1tropologi4 l. -tråpålå-, äfv. -trω-, äfv. 01—, i Svld o. Nld äfv. -ji4, r. l. f.; best. -en, äfv. -n; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. anthropologie, nylat. anthropologia, tidigast användt af tysken O. Casmann (1596) i titel på ett arbete i empirisk psykologi, eng. anthropology, tidigast uppvisadt hos R. Harvey (1593); bildadt af gr. ἄνϑρωπος, människa, o. -λογια i bet. vetenskap, lära, i anslutning till gr. ἀνϑρωπολόγος (Aristoteles), som handlar om l. (vetenskapligt) behandlar människan]
1) vetenskap(en) om människan. Anthropologien .. har af dem (dvs. S. Nilsson o. A. Retzius) gjorts till naturvetenskap. Düben Lappl. 289 (1873); jfr b.
a) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] i sht filos. ss. en till filosofien hörande vetenskap: lära(n) om människan i allm.; särsk.: lära(n) om människans natur o. väsende l. vetenskap(en) om människan ss. personligt väsen; jfr PSYKOLOGI. Rydelius Förn. 44 (1719, 1737). Försök till en pragmatisk anthropologie, såsom anledning till menniskokännedom för ungt folk .. Af J. G. Gruber. Fröberg (1807; boktitel); jfr 2. Anthropologi, vetenskapen om den Subjectiva Anden såsom med en kropp förenad Själ. Snellman El.-curs 1: 7 (1837); jfr: Den Hegelska indelningen (af den subjektiva andens filosofi) i anthropologi, (fenomenologi) och psykologi. Claëson 1: 374 (1859). Psychologien står i ett coordineradt förhållande till Somatologien, hvilka båda vetenskaper utgöra integrerande delar af Anthropologien, hvars föremål är menniskan .. i dess helhet, såsom ett på en gång kroppsligt och själiskt väsende. Trana Psyk. 1: 15 (1843). Den theoretiska filosofien har, enligt B(o-ström), trenne hufvuddelar, af hvilka den första är den rationella Theologien ... Den andra hufvuddelen är den rationella Anthropologien, hvilken handlar om menniskan dels i och för sig sjelf, dels i förhållande till de andra förnuftsväsendena. C. J. Boström i Biogr. lex. N. F. 2: 361 (1859). SFS 1892, nr 92, s. 1.
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] ss. naturvetenskaplig disciplin: vetenskap(en) om människan ss. naturväsen l. en af naturlagarna bestämd varelse, med särsk. hänsyn till de mellan de olika människotyperna bestående skiljaktigheterna; människans naturalhistoria. Från år 1795 då .. (tysken J. F. Blumenbach) utgaf sin bok om menniskoslägtets naturliga skiljaktighet, plägar man räkna anthropologien .. som en särskild vetenskap. Hildebrand Förhist. folk. 1 (1873). Tidskrift för antropologi och kulturhistoria. (1873; titel). Antropologien omfattar .. tre olika afdelningar, näml. zoologisk antropologi, som undersöker menniskoslägtet i dess förhållande till den öfriga naturen, såsom t. ex. till aporna; allmän antropologi, som har till föremål studiet af menniskoslägtet i dess sammanfattningar, i det hon jämför de skilda folken och raserna med hvarandra i afseende på fysiska och psykiska skiljaktigheter; deskriptiv antropologi, som sysselsätter sig med menniskoslägtet i dess enskildheter, såväl dess anatomiska och fysiologiska, som dess intellektuella och moraliska egenskaper (ungefär liktydig med etnologi). G. Retzius i NF (1876). Den kriminella antropologien .. innefattar vetenskaplig undersökning af förbrytares kroppsliga och andliga egendomligheter samt uppvisande af sambandet mellan dessa och förbrytelsen. NF 19 (1895). jfr: Man hör ibland ethnografi och anthropologi begagnas som liktydiga ord, men detta är alldeles otillständigt. Hildebrand Förhist. folk. 58 (1873). — (†) Medicinska Anthropologien är läran .. om beskaffenheten och nyttan af mänskokroppens delar i friska tilståndet. Sönnerberg Loder 1 (1799). — jfr KRIMINAL-ANTROPOLOGI.
c) [jfr motsv. anv. i t.] teol. (den) del af dogmatiken som handlar om människan o. hennes förhållande till Gud. Dogmatiken indelas af några författare .. (i) teologi .., antropologi (läran om menniskan, hennes ursprungliga och nuvarande tillstånd), soteriologi .. samt eskatologi. E. J. Östrand i NF 3: 1324 (1880).
2) (hvard.) lärobok (l. öfver hufvud arbete) i antropologi.
Spoiler title
Spoiler content