SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTROPOLIT an1tropoli4t l. -tråpå-, äfv. -trω-, äfv. 01—, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid användes äfv. den lat. formen anthropolithus; pl. -i. Fischerström (1779).
Etymologi
[efter t. anthropolithen (pl.), eng. anthropolite, fr. anthropolithe, af gr. ἄνϑρωπος, människa, o. λίϑος, sten (se LITO-GRAFI); jfr KRYSOLIT, ZOOLIT m. fl.]
(numera föga br.) paleont. förstenad (del af) människokropp; förr äfv. om gm indränkning i en saltlösning o. d. bevarad (del af) människokropp. Fischerström 1: 774 (1779). G. Linnarsson i NF (1876).
Spoiler title
Spoiler content