SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
APRIKOS ap1rikω4s (apriko´s Weste), r. l. m. (m. Sahlstedt osv.) ((†) f. Lind (1749)); best. -en; pl. -er ((†) -or Rosensten Skog. 48 (1737); = Rålamb 14: 136 (1690)).
Ordformer
(ap(p)rikos (-cos) Dahlberg Dagb. 48 (c. 1660), Rudbeck Hort. bot. 72 (1685), Linné i VetAH 1: 417 (1740) osv. abricos Risingh Landb. 39 (1671), Spegel Guds verk 102 (1705; 1 uppl. 1685: apricoser), Möller (1745, under abricot), SPF 1822, s. 100. abricoss Rålamb 14: 128 (1690). ambricot Spegel Öp. par. 10 (1705). ap(p)elkos Rosensten Skog. 48 (1737))
Etymologi
[jfr d. aprikos, af t. aprikose (ä. äfv. abricose), f., af holl. abrikoos, f., af ä. fr. abricots (med stumt t o. hörbart s), pl. af abricot, m., hvaraf eng. apricot (ä. äfv. abricot). Det franska ordet, hvars slutande t beror på dissimilation, är liksom ä. holl. abrikock, ä. eng. apricock, abricock, it. albercocca, albicocca (o. albicocco) lånadt af port. a(l)bricoque l. span. albaricoque, som lånats af arab. al-berqōq, alburqūq, al-birqūq, af al (artikel) o. birqūq (numera vanl. med bet. plommon), hvilket gm gr. förmedling (jfr sengrek. πρεκόκκια, βερικόκκια osv.) går tillbaka på lat. præcocia (näml. persica), eg. de tidigt mogna (persikorna), pl. n. af præcox, tidigt mogen, brådmogen, af præ, före, i förväg (jfr PRE-), o. -cox, som sammanhänger med coquere, koka (se KOKA); jfr Hehn Kulturpflanzen u. hausthiere 416 (1894), Vries, Murray. — Formen ap(p)elkos (jfr skånska dial. appelkos) beror sannol. på inverkan från APELSIN]
1) med plommonet besläktad stenfrukt af vanl. gulaktig färg o. rundadt oval form samt fjunig yta. Dahlberg Dagb. 86 (c. 1660). Marmalader kunna .. göras .. aff .. Abricoser. Risingh Landb. 48 (1671). Apricoser / Är Rjkmans Maat, ther af een Fattig sig ej rosar. Spegel Guds verk 119 (1685). Insyltade Abricosser. Rålamb 14: 128 (1690). Aprikoser släcka torsten, öka matlusten, drifva urin. Westerdahl Häls. 158 (1768). Aprikoser värderas för sin ljufliga, söt-syrliga smak, och tidiga mognad. Fischerström 1: 150 (1779). Skumglace med aprikos. Hagdahl Kok. 1039 (1879). Aprikoserna äro oftast gula eller gulbruna; ibland gråa till gråbruna, på solsidan vanligen fläckiga. Ekenberg (o. Landin) 27 (1894).
2) i sht trädg. benämning på det i Kina o. Turkestan vildt växande, i första årh. e. Kr. till Italien införda o. numera i nästan alla subtropiska o. tempererade klimat odlade träd hvarpå den i 1 nämnda frukten växer, Prunus Armeniaca Lin., aprikosträd. Dahlberg Dagb. 48 (c. 1660). De fijnare och rarare Trän, som Apricoser, ympas på unga Plommon-Trä. Rålamb 14: 39 (1690). Aprikoser .. äro i vårt climat kinkuga, och fordra nog omsorg emot vintrarna. P. J. Bergius Præs. i VetA 1780, s. 37. Persikor och Aprikoser beskär man om Våren. Fallén Fleischer Träg. 381 (1795, 1805). På Tynnelsö i Mälaren .. odlas Aprikosen spaljerad .. och bär riklig och mogen frukt de flesta år. Eneroth Pomol. 2: 359 (1866).
Jfr ANANAS-, MANDEL-, ORANGE-, PERSIKE-APRIKOS.
Ssgr (i sht till 1): APRIKOS-ARTAD103~20. Aprikosartade Plommon. Eneroth Pomol. 2: 302 (1866).
-DRIFVERI~002. Pihl hos Lindgren Trädg. 8: 164 (1884).
-ESSENS~02. Ekenberg (o. Landin) 28 (1894).
-FÄRG~2. (mindre br.) om ett visst slags gul färg. (Isabellfärg) är mycket blekare, än chamois, eller aprikosfärg, med hvilka den dock icke sällan förvexlas. Sthms modejourn. 1854, s. 7. AHB 53: 39 (1871).
-FÄRGAD~20. (mindre br.) Sthms modejourn. 1847, s. 55. Din aprikosfärgade tunika. Hedberg Sköna Hel. 13 (1865).
-GELÉ~02. C. J. W. Linder i AHB 92: 41 (1876). Grafström Kond. 83 (1892).
-GLASS~2. Den fullst. konditorn 222 (1841). C. J. W. Linder i AHB 92: 106 (1876).
-GLASYR~02. Grafström Kond. 86 (1892).
-GUL~2. Wistrand Forens. 254 (1838). Alnarps prisfört. 1892, s. 79. —
-HUS~2. om drifhus hvari aprikoser odlas. Lundström Trädg. 405 (1831, 1852).
-KARAMELL~002. sockerbag. Grafström Kond. 51 (1892).
-KART~2. AB(L) 1900, nr 4, s. 3. —
-KOMPOTT~02. Den fullst. konditorn 127 (1841). Hagdahl Kok. 1051 (1879).
-KONSERV~02, i sht i pl. C. E. Bergstrand i Prakt. handb. 1: 1049 (1885).
(2) -KVIST~2. Lundström Trädg. 236 (1831, 1852).
-KÄRNA~20. Lundström Trädg. 236 (1831, 1852). Grafström Kond. 65 (1892).
-KÄRN-OLJA—0~20. (Ekenberg o.) Landin 625 (1894).
-MANDEL~20. ”Mandelaprikoser” .. hafva .. söta kärnor, hvilka användas .. på samma sätt som mandlar .. Äfven från Syrien utföras aprikosmandlar. 2 Uppf. b. 4: 224 (1899).
-MARMELAD~002. Den fullst. konditorn 101 (1841). Hagdahl Kok. 1073 (1879).
-MUNK~2. rätt af mjöldeg med insyltade aprikoser; i sht i pl. Rålamb 14: 128 (1690).
-PALM~2. palmarten Guilielma speciosa. Den ryktbara aprikospalmen, tupífolkens pupunha (Guilielma speciosa) är i Ega (i Brasilien) ett vanligt träd. Namnet förmodar jag, är en anspelning på fruktens färg och icke dess smak. Lindström Bates 317 (1872).
-PASTILL~02. Franska aprikospastiljer. C. J. W. Linder i AHB 92: 23 (1876).
-PLOMMON~20. [jfr t. aprikosenpflaume] trädg. om flere olika slag af plommon som likna aprikoser. Gula, röda aprikosplommon. Appelkos Plommon, hvita eller rödstrifviga, de äro ljjka Apelkosor, men ei så stora. Rosensten Skog. 48 (1737). Under namnen: ”Aprikosplommon”, ”Gula Aprikosplommon” gå hos oss flerfaldiga sorter. Eneroth Pomol. 2: 301 (1866). C. E. Bergstrand i Prakt. handb. 1: 726 (1885).
-RÖDT~2, n. (mindre br.) Blått och aprikosrödt äro de mest omtyckta färger, som väljas till mantiller. Sthms modejourn. 1848, s. 72. —
-SAFT~2. C. J. W. Linder i AHB 92: 23 (1876).
-SIRAP l. -SYRUP~20. aprikossaft som kokats med socker. Rålamb 14: 136 (1690).
-SPINNARE~200. zool. spinnararten Orgyia antiqua. Aprikosspinnaren .. Förekommer här och hvar öfver hela landet (dvs. Sverige). Holmgren Insekt. 289 (1867). Brehm III. 2: 95 (1876).
(2) -STAM~2. Det lyckas .. att äkta (dvs. okulera) persike-träd .. i aprikosstammar. Lundström Trädg. 217 (1831, 1852).
-STEN~2. Bligh 72 (1795).
-TRÄ~2.
1) (numera nästan bl. i talspr.) till 1 = -TRÄD. Rålamb 14: 39 (1690). Uti Skåne .. finnas Aprikos-trän i tämmelig myckenhet cultiverade. Fischerström 1: 147 (1779).
2) till 2: trä af aprikosträdet. Aprikosträ har i de sydligare länderna användning såsom virke för snickeri och svarfveriarbeten. Ekenberg (o. Landin) 28 (1894).
-TRÄD~2. De Aprikosträd, som växa på fria fältet, bära altid smakeligare frukt, än de som stå i espalier. B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 226. Aprikos-trädet .. skall under Alexander den stores tid kommit från Armenien ... Det liknar temligen persiko-trädet. Nyman Bot. 141 (1864). Aprikosträdet (är) .. ett tämligen lågväxt .. träd med rundad, mera gles krona. Elfving Kulturv. 70 (1895).
Spoiler title