AUTENTICITET a͡utän1tisite4t, äfv. a͡ω-, l. a͡u1tenti1- l. -än-, äfv. a͡ω1-, stundom (utan diftongisering) a1ɯtän1- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u-, äfv. AVTENTICITET av- l. 1— (autänntisitét Dalin), r. (f. Dalin(1850)); best. -en.
Etymologi
[jfr t. authenticität, eng. authenticity, fr. authenticité, af nylat. authenticitas, af authenticus (se AUTENTISK)]
egenskap(en) att vara autentisk; ursprunglighet; äkthet; tillförlitlighet; jfr AUTENTI.Tuderus Kiesewetter 169(1806; se under AUTENTISK 1). Är vitnesbördet skriftligt bör man .. noga pröfva dess äkthet eller autenticitet: d. v. s. om det verkligen härrörer från den person, för hvilkens det utgifves. Lindblom Log. 328(1836). (Jungfru Marias hydda) i san Loretto, hvars authenticitet icke lärer grunda sig på säkrare bevis. Fahlcrantz 4: 151(1836, 1865). Till styrkande af dess (dvs. uttalandets) autenticitet har jag förskaffat mig originalet (dvs. originalupplagan af Calvins skrifter), som verkligen .. innehåller det karakteristiska yttrandet (af Calvin). Bolin Eur. 1: 158(1868). NF(1876).
