SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFTRYCKARE a3v~tryk2are, (om person:) m.||ig., (om sak:) r. l. m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =. eg.: person l. föremål, som aftrycker. — särsk. den del af låset på ett skjutvapen, hvilken vid tryckning åstadkommer hanens nedfällande; tryckpinne. SFS 1830, s. 833. Hanen .. har två spänn, hvaruti aftryckaren vid hanens spännande infaller. A. Cajanus i Läsn. f. folket 1869, s. 357. Aftryckaren skall .. med sin uppskjutande del, aftryckaretanden, ingripa i helspännet, då slagfjädern spännes. Eldhandv. skjutsk. 2: 122 (1877, 1886).
Ssgr: AFTRYCKAR-310~ l. AFTRYCKARE-BLECK3100~2. beslag, som tjänar till aftryckarens fästande vid vissa gevärslås af äldre modell. Regl. 9 Maj 1774, mom. 7. Hahr 114 (1866). Anm. Den af Almqvist (1842). lämnade o. af Dalin (1850) upprepade uppgiften, att detta ord äfven skulle ha bet. af ”infallare i slagskifvan på ur”, är oriktig. Möjl. har denna felaktighet tillkommit på så vis, att Almqvist funnit ordet hos Weste öfversatt med pièce de détente o. gm återöfversättning af ordet détente, som hos Holmberg (1795) o. Deleen (1814) bl. a. återgifves just med infallare i slagskifvan på (et) ur, förledts till ifrågavarande uppgift. —
-FJÄDER~20. fjäder, som verkar på aftryckaren i ett gevärslås. Källström 94 (1850, 1861). Aftryckarfjädern .. hindrar aftryckaren att släppa hanens hak. Uppf. b. 6: 94 (1875). Eldhandv. skjutsk. 2: 9 (1886).
-NÅL~2. aftryckare, som har form af nål. Hahr 110 (1866).
-PLATTA~20. artill. med tänder försedd skifva, tillhörande affyrningsinrättningen på en kulspruta af viss modell. Holmberg Art. 3: 301 (1883).
-STIFT~2. fast axel, kring hvilken aftryckaren i ett gevärslås rör sig. —
-TAND~2. framåt riktad, kort gren af aftryckaren i ett gevärslås. Eldhandv. skjutsk. 2: 122 (1877, 1886). Därs. 2: 10.
Spoiler title