SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BISAK bi3~sa2k (bi`sak Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. bisag, holl. bijzaak, t. beisache samt nebensache; se BI-, prefix1 2]
sak l. omständighet af underordnad vikt l. betydenhet (i förh. till en annan mera viktig med hvilken den står i samband); biomständighet; småsak; bagatell. Skilja mellan hufvudsak och bisak. Göra bisak till hufvudsak. Serenius (1734; under incident). Lind (1749; under beysache). Konungen i Preussen (anser) handel och commerce såsom en bisak. Höpken 1: 52 (1756). En .. uplyst Medborgare .. vet frånskilja bisaker och smärre ämnen ifrån det hufvudsakeliga för Samhället. Schönberg Åm. i VetA 1771, s. 58. Hans minne honom ej i minsta bisak sviker. Livin Kyrk. 123 (1781). (Fariséernas) stadgar, med hvilka Lagen förtyddes och bisaker gjordes till vigtiga föremål. Ödmann Str. förs. 1: 431 (1800). Fac(ulteten) har fästat sig vid några bisaker, men icke ingått i någon pröfning af hufvudfrågan. Agardh Bl. skr. 1: 317 (1836). Sin kärlek mannen har till bisak bara, / Men den är qvinnans allt. C. V. A. Strandberg 4: 71 (1857). Men allt detta var endast bisaker. Det viktigaste var guldet, som fanns öfverallt. Janson Costa Negra 1: 198 (1910). — särsk.
a) om bisyssla l. bigöromål. Almqvist (1844). (Tegnér) behandlade .. ännu en lång tid (efter 1805) poesien som en bisak. Böttiger 6: 349 (1847). Dalin (1850).
b) (knappast br.) sak som är lätt utförd, småsak, bagatell, lappri. Det är en bisak för herr X., att köpa hela Thorsåker! Almqvist (1844). Det der arbetet, som för många andra är så svårt, är för honom blott en bisak. Dalin (1850).
c) mål. o. bildh. om mindre viktiga tillbehör till det som framställes i ett konstverk; i sht i pl.: accessoarer. Scheutz Ritk. 156 (1832, 1842). Perspektiv, klär-obskyr och bisaker. Estlander Konst. hist. 52 (1867). Småningom blifva hans (dvs. Martinus Mijtens') bilder något anspråksfullare och båldare, åtbörder och minspel kraftigare, bisakerna rikare. NF 10: 1551 (1886).
Spoiler title