SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BIVALENS bi3~valän2s, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
kem. valens af lägre ordning. S. Arrhenius i Sv. kem. tidskr. 1906, s. 34. De, som nu hylla den konstanta valensen medgifva .., att det finnes äfven bivalenser, en uppfattning som redan gjorde sig gällande på 1860-talet. P. Klason i Lefnadsteckn. i VetA IV. 4: 107 (1909).
Spoiler title
Spoiler content