SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1913  
BLASERA blase4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[bildadt till BLASERAD]
(föga br.) göra (ngn) blaserad. A. Sandström i Verdandi 1884, s. 13. Lika mycket som man bör vinnlägga sig om att intressera barnet, lika mycket måste man akta sig för att blasera det. Dens. Därs. 1885, s. 4. Det praktiska lifvets lärdomar ha aldrig öfveransträngt eller blaserat någon. Dens. Därs. 1886, s. 88.
Spoiler title
Spoiler content