SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
BLUFFA bluf3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE; jfr BLUFF.
Etymologi
[af eng. (i sht o. urspr. i Amerika) bluff, v., möjl. af holl. bluffen, skryta, skräfla, motsv. nt. bluffen, blüffen, fris. bluffen, (gm häftiga ord) skrämma l. förbrylla; jfr mnt. vorbluffen, holl. verbluffen (Kilian), förbrylla (se FÖRBLUFFA)]
(nytt ord)
1) [jfr motsv. anv. i eng.] spelt. i poker.
a) intr.: gifva sig sken af att ha bättre kort än man i verkligheten har (för att därigenom förmå medspelarna att ”lägga sig”). Vallentin Pokerboken 69 (1903). Bluffaren (förstår) utan att lemna direkt osannfärdiga uppgifter, .. att hos motspelarna framkalla föreställningen om att han har mycket goda kort på hand. SD(L) 1905, nr 103, s. 6.
b) tr.: inbilla (ngn) att man har bättre kort än man i verkligheten har; dupera, vilseleda. Den dåliga rollen i spelet (poker) innehas af den, som låter bluffa sig och som för sin enfalds skull får betala kalaset. SD(L) 1905, nr 103, s. 6.
2) [jfr motsv. anv. i eng.] i allmännare anv.
a) intr.: gifva sig sken af att vara bättre rustad l. starkare l. förmer än man i verkligheten är (för att därigenom vinna någon fördel), (söka) imponera gm skrytsamt tal l. tvärsäkert uppträdande. England bluffade då det hotade boerna med omedelbar militärisk ockupation i händelse de ej gåfve efter, men nu har det blifvit Transvaals tur att bluffa. SDS 1899, nr 470, s. 1. En äkta bluffare .. var Potemkin, han som redovisade inför sin härskarinna Katarina med vackra väggar i stället för hus. VL 1908, nr 201, s. 3. — opers. i pass. Med ingenting har det bluffats så mycket som med malmfyndigheter. PT 1910, nr 176 A, s. 3.
b) tr.: (söka) dupera (ngn) l. imponera på (ngn) gm skryt l. låtsad öfverlägsenhet l. tvärsäker hållning l. gm att gifva sig ut för att vara mer än man är o. d. Den säregna statskonst, hvarmed Rysslands ledande män .. framgångsrikt bluffade den öfriga världen. GHT 1904, nr 127 B, s. 2. — i allmännare anv.: dupera. Jag är utledsen på dina oskuldsminer. Du kan inte bluffa mig längre! Grebst Det äfventyrl. året 114 (1913). Mången .. jordbrukare (har) låtit bluffa sig (af teoretiska skönmålningar). NDA 1914, nr 77, s. 1.
Särskilda förbindelser:
BLUFFA BORT 10 4. till 2: gm bluff förmå (ngn) att aflägsna sig. Ni kan inte bluffa bort oss, förr än vi äro färdiga. Grebst Det äfventyrl. året 129 (1913).
BLUFFA SIG FRAM 10 0 4, stundom 30 0 2. till 2: (söka) komma l. taga sig fram gm att dupera andra. (Enär de ledande kretsarna i Petersburg) ansågo sitt väldiga rikes resurser outtömliga .., låg det ju för dem nära till hands att i spelet om herraväldet öfver yttersta Östern .. ännu en gång bluffa sig fram. SDS 1904, nr 355, s. 2. Nyström N. Kina 2: 34 (1914).
BLUFFA SIG TILL 10 0 4, stundom 30 0 2, l. BLUFFA TILL SIG 10 4 0. till 2: vinna l. förskaffa sig (ngt) gm dupering. ”Nykterhetsvänligheten” .. har sin rot i begäret att för godt pris bluffa till sig en del nykterhetsröster vid höstens val. VL 1908, nr 24, s. 2.
BLUFFA UT 10 4.
1) till 1: gm bluffande förmå (en l. flera medspelare) att gå ut ur spelet. Vallentin Pokerboken 41 (1903).
2) till 2: gm bluffande förmå (ngn) att gå ut, att aflägsna sig. DN 1898, nr 10054 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content