BRAMARBASERA bram1arbase4ra l. bra1-, l. 01-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[af t. bramarbasieren (l. d. bramarbasere), bildadt till t. bramarbas, storskräflare]
(mindre br.) skräfla, (stor)skryta. Conv.-lex. 1: 164(1821). Östergren(1917). — särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: stortalig, skrytsam. J. V. Snellman(1857) hos Strömborg Runeberg IV. 2. 2: 187. Soldattypen (hade) förut alltid varit en bramarbaserande Menschenschreck. Sylwan (o. Bing) EurLittH 1: 495(1910).
