SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BUTELJ butäl4j l. bɯ- (i ä. tid säkerligen äfv. uttaladt trestafvigt; jfr skrifningen -elje samt nedan under 1 a anförda språkprof från Bellman), r. l. m. (f. Lind (1749)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr vanl. med mer l. mindre noggrann fr. stafning: boute(i)ll(e), bo(u)tteill osv. — but- 1734 osv. bot(t)-c. 16801761. put- 17691911. pot(t)- 17331850. -elje (-el(l)ie) 1702c. 1770. -elj (-älj) 1773 osv. -ell (-äll) 17201911. bottel c. 1680. botel 1730. buttel- 1749 (: buttelbir); jfr buttla under afledn. Formerna bottel, buttel- o. sannol. äfv. botel motsvara ett uttal med hufvudton på första stafvelsen. — Skrifningar med p- o. -ll återgifva ett numera vulgärt uttal)
Etymologi
[af fr. bouteille (hvaraf t. buttel, holl. bottel, eng. bottle), liksom it. bottiglia, af mlat. buticula, dimin. till mlat. but(t)is, ett slags kärl (jfr BYTTA). Anm. Formen bottel (o. sannol. äfv. botel) utgår närmast från holl. bottel]
1) af glas förfärdigad cylinderformig flaska af det slag som användes till förvaring af dryckesvaror, i sht vin, öl o. d.; numera stundom liktydigt med: helbutelj för att angifva kvantitet af i sht vin, konjak o. d. Slå upp, ta upp, öppna en butelj. Korka en butelj. En butelj vin. Tappa apelsinsaft på buteljer. Bror Bachus .. baar en bottel vijn. Rosenfeldt Vitt. 239 (c. 1680). Propp, hwar med man igentäpper flaskor, bouteiller, &c. Spegel 353 (1712). Dalin Arg. 1: 65 (1733, 1754). Engelsk Porter på Bouteiller. DA 1793, nr 5, s. 3. Tillverkning af buteljer, som .. utgöra den svenska glasindustriens hufvudföremål. SLorS 17: 21 (1899). På samma sätt som buteljer blåsas alla sorters flaskor. 2UB 7: 250 (1903). — jfr HALF-, HEL-, KANN-, KVARTERS-, LITER-, SNUS-, TOM-, VIN-, ÄTTIK-, ÖL-BUTELJ m. fl. — särsk.
a) dylik flaska med innehåll; ofta öfverfördt, om enbart innehållet. Dricka en butelj. Hembygden 1910, s. 343 (1733). Nu är jag dock nöjd och fri: / Min butelje, han mig lisar. Bellman SkrNS 1: 39 (c. 1770). Första regeln i min orden lär, / .. Känna om buteljen uppspädd är. Stenhammar 205 (1797). (Vår prost) ratar icke buteljen. Fröding Guit. 28 (1891).
b) mer l. mindre bildl. Att dricka / af sorgens suraste butäll. Fröding Guit. 49 (1891; i parodisk framställning).
2) (†) ett slags dryckeskärl. 2 st. förgylda och drifna buteljer med skrufvar och kedjor, 77 lod. Böttiger DrottnH 129 (i handl. fr. c. 1700). Credentzer, Boutellier eller Skålar. Holm NSv. 44 (1702).
3) [efter motsv. anv. i fr.] (förr) sjöt. benämning på buteljliknande, ss. afträde använd utbyggnad, som å fartyg af äldre typ fanns anbragt akterut, en l. flera på hvardera sidan af fartyget. Bouteiller kallas Gallerierne, för det de gå bukige och likna en bouteille. Dalman 7 (1765). Dalin (1850). Dalin (1871).
Ssgr (till 1): BUTELJ-BIR. (buttel-) [efter t. buttelbier] (†) = -DRICKA. Alm(Sthm) 1749, s. 33.
-BOTTEN.
1) botten i butelj. CAEhrensvärd Brev 2: 172 (1797).
2) konst. rund, i bly infattad glasskifva, liknande en buteljbotten o. utgörande del af ett medeltida fönster. SD(L) 1895, nr 355, s. 3. Glasfönstren .. voro till en början s. k. ”buteljbottnar”, runda, i bly infattade, linsartade skifvor. 2UB 1: 447 (1898). Fönstren i matsalen äro blyinfattade ”buteljbottnar”. TT 1898, B. s. 92.
-BRUN. mörkbrun. Strindberg TrOtr. 4: 169 (1897).
-DRICKA, n. (förr) svagdricka som efter tappning på buteljer fortsatt att jäsa o. sålunda blifvit svagt kolsyradt; jfr -BIR. Berzelius Kemi 1: 338 (1808). Starkare och bättre maltdrycker, såsom buteljdricka, svensköl, julöl, etc. TT 1894, Allm. s. 211.
-FABRIKATION.
-FODRAL. Buteljfodral af halm. KatalKonstIndUtstSthm 1897, s. 344.
-FÄRGAD, p. adj. Rinman 1: 463 (1788).
-GLAS. simplare glas af vanl. mörkgrön, men äfv. rödgul l. mörkbrun färg som användes till buteljer. Grönt gement glas och svart-brunt bouteille-glas. VetAH 1758, s. 290.
-GRÖN. djupt mörkgrön, svartgrön. PT 1791, nr 49, s. 2. En buteljgrön morgonfrack. AGeijer (1847) i Solnedg. 4: 127. Himlen blef buteljgrön i söder. Didring Malm 2: 14 (1915).
-GRÖNT, n. buteljgrön färg. Fatab. 1907, s. 221.
-HALS. Kalm Resa 1: 388 (1753).
-HANDTAG~02 l. ~20. handtag af metall (nysilfver) som vid serveringen fästes på (vin)buteljen för att underlätta upphällandet; jfr -HÅLLARE. PT 1905, nr 216 A, s. 1.
-HARTS. jfr -LACK.
-HÅLLARE, r. l. m. = -HANDTAG. DA 1825, nr 102, s. 4.
-KLÄDE. (†) buteljgrönt kläde. IT 1791, nr 7, s. 4.
-KORG. korg afsedd för transport af buteljer o. afdelad i flera rum, ett för hvarje butelj; äfv.: med buteljer fylld korg. Bellman 6: 200 (1787). Vinkorg eller buteljkorg af ståltråd. Langlet Husm. 850 (1884).
-KORK. i sg. äfv. ss. ämnesnamn. Gamla buteljkorkar. Portugisisk buteljkork. Lind 1: 446 (1749).
-LACK. för försegling af buteljer (l. burkar) afsedt lack, vanl. af högröd (l. gul) färg. SFS 1870, nr 41, s. 9.
-PAPPER. till omslag om buteljer afsedt tunt o. mjukt papper (i afpassade storlekar). AB 1915, nr 310, s. 2.
-VIS, adv. en l. flera buteljer hvarje gång, i buteljer; butelj efter butelj. AB 1865, nr 31, s. 1. Portvin säljes fat-, kann- och buteljvis. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 4.
Afledn.: BUTELJERA, v., -ing. [inhemsk bildning; jfr fr. embouteiller] tappa på buteljer. Weste (1807). Buteljerade maltdrycker. TT 1872, s. 262.
BUTTLA, v. [jfr holl. bottelen, eng. bottle] (†) buteljera. KStobæus (1725) hos Fürst Stobæus 63.
Spoiler title
Spoiler content