SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1907  
DAMMAR dam3ar2 l. dam4ar, äfv. DAMAR da3mar2 l. da4mar, r., äfv. n.; best. -en, äfv. -n; l. (i sht i ssgr) DAMMARA dam3ara2 l. 400, äfv. dama3ra2, r. (l. f.); best. -an. Anm. Ordet nyttjas i best. anv. stundom utan slutart. Ekenberg (o. Landin) 215 (1889).
Ordformer
(dammar Berzelius Årsber. t. VetA 1830, s. 211 (: dammar-hartz) osv. damar Scheutz Bleckarb. 102 (1849) osv. dammara Düben Vextr. nat. fam. 114 (1841: dammara-harz), AHB 131: 28 (1887; i bet. 1) osv.)
Etymologi
[jfr t., eng., fr. dammar, alla (i bet. 1) ytterst af malaj. damar, harts. Formen dammara är eg. den nylat., efter hartsets namn bildade, benämningen på det träd hvarifrån ifrågavarande harts i sht (se nedan) fås o. torde ss. själfständigt ord i bet. 1 vara en ellips ur (urspr.) med trädnamnet bildade ssgr ss. DAMMARA-HARTS; jfr eng. dammara resin, fr. résine de damara. I bet. 2 beror formen dammar- trol. på anslutning till de ssgr i hvilka dammar i bet. 1 ingår]
1) benämning på ett svagt gulaktigt harts som erhålles af kådan af vissa i sht på de ostindiska öarna växande barrträd af släktena Dammara Rumph., Scorea, Canarium Lin. m. fl. o. som af infödingarna nyttjas till lyse, men för öfr. förnämligast användes till beredning af fernissa, i sht för bestrykning af oljefärgstaflor, kartor o. d., samt till häftplåster. Dammar är ett ofärgadt hartz, som trögt och endast till en del löses i alkohol, men lätt i terpentinolja. Åkerman Kemi 217 (1831, 1836). Åstrand (1855; under dammarharts). Under den torra årstiden företaga dajakerna .. utflygter i stort antal för att samla damar. Swahn Bock 221 (1884). S. k. Holländsk dammar, konstgjord dammar, framställes genom sammansmältning af oklara stycken. Ekenberg (o. Landin) (1889).
2) (individ l. art af) trädsläktet Dammara Rumph.; i ssgr.
Ssgr (i allm. till 1): DAMMAR-, äfv. DAMAR-30~, l. DAMMARA-300~, äfv. 030~-FACKLA~20. Swahn Bock 307 (1884: damar-).
-FERNISSA~020. Almström Tekn. 2: 336 (1845: dammar-). Dammarfernissan bör alltid påstrykas i tunna lager och få behörigen torka emellan hvarje gång. AHB 39: 62 (1870). Dammarfernissa till påfästning af etiketter eller bestrykning af kartor, plancher, fotografier, etc. Hagdahl Det bästa 100 (1885). Roosval Schmidt 292 (1896: dammar-).
(1, 2) -HARTS~2. = DAMMAR 1; jfr -KÅDA. Berzelius Årsber. t. VetA 1830, s. 211 (: dammar-). Dammarharts, af Agatis loranthifolia (ett Ostindiskt träd), är genomskinligt, ofärgadt eller svagt gulaktigt, utan lukt och smak. Almström Tekn. 2: 319 (1845). Damarharts .. liknar kopal men är i varm alkohol löslig. Blomstrand Org. kemi 251 (1877). Dammarharts .. Australiskt D(ammarharts) .. erhålles af det i Nya Zeeland inhemska Dammara australis Don. Cronquist (1880). Rosendahl Farmakogn. 26 (1897: dammara-).
(1, 2) -KÅDA ~20. jfr -HARTS. Swahn Bock 219 (1884: damar-).
-LACK~2. lackfernissa hvari hufvudbeståndsdelen utgöres af dammarharts. Dammarlack, hvilken är mycket bättre till fernissning af målningar än den förut brukliga mastixfernissan. Nisbeth Handelslex. 351 (1867). AHB 131: 35 (1887: dammara-). Tidn. f. lev. 1903, nr 17, s. 1. (: damar-).
-LACK-FERNISSA~1030. = -LACK.
(1, 2) -TALL~2. Damaratallen (Agathis loranthifolia). Scheutz Jorden 238 (1856).
(2) -TRÄ~2. Dammarträ .. användes isynnerhet till goda mastträd. Nisbeth Handelslex. (1867).
(1, 2) -TRÄD~2. Ny-zeländska dammaraträdet. NF 3: 828 (1879).
Spoiler title