SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
DEKATERA dek1ate4ra l. de1-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, DEKATUR (se d. o.); -ARE (Dalin (1850), PT 1904, nr 104 A, s. 3), DEKATÖR (Tekn. tidn. 1871, s. 350).
Ordformer
(dekartera (-cart-) Pfeiffer (1837), GHT 1905, nr 140 A, s. 4 (: decarterpanna) m. fl.)
Etymologi
[jfr holl. decateeren, t. dekatieren, af fr. décatir, af dé- (lat. dis, i tu, åtskils) o. catir, gm pressning gifva glans åt (kläde). — Med afs. på förklaringen af formen dekartera jfr liknande former af andra lånord, t. ex. KARNALJE, KARTUN]
(numera bl. tekn.) om vissa procedurer vid klädes- o. hattfabrikationen.
1) [jfr motsv. anv. i holl., t. o. fr.] medelst upphettning i ånga befria (ylletyg, i sht kläde) från den gm torr pressning uppkomna starka glansen; äfv. om den samtidigt inträdande krympningen af tyget: (ång)krympa; äfv. om (ång)krympning af hattar. G. Dalin (1871). Alla slags hemväfda eller andra nya tyger apreteras (pressas) och dekarteras (krympas) på några timmar, om så önskas. Lunds veckobl. 1888, nr 85, s. 4. Sedan hattarna blifvit krympta eller dekaterade uti stora ångcylindrar, gå de till färgning. SD(L) 1900, nr 489, s. 4.
2) [jfr motsv. anv. i holl., t. o. fr.] gm nedsänkning i hett vatten, s. k. våt dekatering, l. utsättande för varm ånga, s. k. torr dekatering, af (ett på en cylinder spändt upplindadt ylletyg) (krympa o. samtidigt) befria (det) från det alltför bjärta i den gm pressningen uppkomna glansen, men fixera det öfriga; (gm ett af de nämnda förfaringssätten) fixera (press)glansen hos (ylletyger); äfv. (numera knappast br.) i allmännare anv.: gm (ång)pressning sätta glans på (ylletyg), pressa (äfv. med afs. på redan begagnade kläder, för att de skola se ut som nya); jfr DAMPA samt GLANSKRYMPNING. Stundom decateras det (dvs. klädet) .. på det Franska sättet för att få en starkare glans. Pasch Årsber. t. VetA 1831, s. 12. Han är i nya svarta dekaterade kläder och har till och med hvit väst. Blanche Flick. i stadsg. 476 (1847). (Kläde) dekateras (så att glansen blifver mindre bjert, men varaktigare). NF 8: 911 (1884). 2 Uppf. b. 8: 343 (1900). — särsk.
a) i bild. Jack Cade, klädesväfvaren, ämnar putsa opp det allmänna bästa och vända det och dekatera det. .. (Svar:) Ja, det kan nog behöfvas, ty det är trådslitet. Hagberg Shaksp. 4: 344 (1848). Törhända kan .. hans ovalkade väsende .. litet ruggas och decarteras. Palmblad Nov. 4: 157 (1851); jfr anm. nedan.
b) i öfverförd anv.: fin, distingerad. Vår dekaterade publik hade sistlidne Lördag tillfälle att göra bekantskap med en ny Violinist. Tidn. f. teat. o. mus. 1836, 23 nov., s. 1.
Anm. Enär på den tid, då båda de under 1 o. 2 beskrifna förfaringssätten voro använda (i fråga om kläde), språkkänslan icke alltid torde hafva upprätthållit ngn skarp skillnad dem emellan, är det stundom svårt att afgöra, om ett ex. bör föras till 1 l. 2. Så i följande ex.: För dekateradt kläde / Går årli'n på ett bräde / Mer, än en årslön hann. C. F. Dahlgren 2: 102 (1839).
3) [jfr fr. se décatir, blifva gammal o. ful, l'âge a décati cet homme, une femme décatie] (†) i allmännare anv.: borttaga glansen från (ngt); särsk. i p. pf., närmande sig bet.: ful, sliten, nött. (Han) högg .. tag i en borste .. och utplånade dermed de månskenshvita ränder, rottingen lemnat efter sig på klädet, dekarteradt af åren. A. Blanche i Nordstjernan 1845, s. 17.
Ssgr: A: (2) DEKATER-CYLINDER103~020. cylinder på hvilken ylletyget är upplindadt vid dekateringen. 2 Uppf. b. 8: 343 (1900).
(1, 2) -MASKIN~02. [jfr holl. decateermachine, t. dekatiermaschine] jfr DEKATERINGS-MASKIN. Key-Åberg Textilind. 29 (1896).
(1, 2) -PANNA~20. GHT 1905, nr 140 A, s. 4.
B: (1, 2) DEKATERINGS-MASKIN1030~02. jfr DEKATER-MASKIN. Meurman (1846). Dalin (1850). PT 1899, nr 117 A, s. 4.
Spoiler title