DISPASCHERA dis1paʃe4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; DISPASCHÖR (se d. o.).
Etymologi
[jfr t. dispaschieren, fr. dispacher, till dispache (se DISPASCH); jfr äfv. it. dispacciare, span. despachar]
jur. o. handel. uppgöra l. upprätta dispasch öfver (haveri). G. Dalin(1871). När haveriet skall dispacheras. Lundgren Om haveri 11(1876). Dispaschering (skall) verkställas i öfverensstämmelse med lag och bruk. Hasselrot Jantzen Sjörätt 248(1908).
