SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
DONKEY doŋ4ki, r. l. m.; best. -n. Anm. I st. f. pl. begagnas motsv. former af -PANNA l. -MASKIN.
Etymologi
[liksom t. donkey af eng. donkey, eg. åsna, här elliptiskt för donkey-engine (se -MASKIN)]
sjöt. liten hjälpångmaskin å handelsfartyg afsedd att betjäna pumpar, spel o. vinschar m. m.; i sht i ssgr. En s. k. donkey, eller serskild ångpanna för vinscharne på däck. Sydsv. dagbl. 1870, nr 1, s. 2. Han vid donkeyn drar åt sig häfstången. SD 1905, nr 253 B, s. 3.
Ssgr: DONKEY-MAN. [liksom t. donkeymann efter eng. donkey-man] person (eldare) som har att sköta donkeyn. PT 1905, nr 90, s. 1.
-MASKIN. [efter eng. donkey-engine] donkey. Den lilla donkeymaskinen puttrar på ångarens fördäck. SD 1905, nr 253 B, s. 3. —
-PANNA. [efter eng. donkey-boiler] för donkey afsedd ångpanna; i utvidgad anv. äfv. om maskineriet. SFS 1880, nr 64, s. 7.
-PUMP. [efter eng. donkeypump] af donkey drifven pump. FFS 1879, nr 6, s. 15.
Spoiler title