(numera knappast br. utom ngn gg i pass., särsk. i p. pf.) ivrigt längta efter (ngn l. ngt), livligt åstunda, törsta efter (ngt). Min själ .. / .. gud .. / efftertörster. A. N. Palmcron(c. 1650) i 2 Saml. 9: 105; jfr: Mijn siäl törster effter Gudh. Psalt. 42: 3(Bib. 1541). För mycken kunskap .. må I ei eftertörsta. Kolmodin Qv.-sp. 1: 8(1732). Den länge eftertörstade vedergällningen. Högberg Under ”Jesu bröders” spira 2: 213(1915).
