SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
EKLATT eklat4, adj.; n. o. adv. =.
Etymologi
[bildat till EKLATERA efter mönstret av sådana ordpar som KLAR : KLARERA m. fl.]
(vard.) offentlig(gjord), eklaterad; numera bl. om förlovning. Hennes M:t (Ulrika Eleonora, som skänkt en summa till Lunds universitet, vill) .. ej tillåta att sådant skall blifva eclat. C. Gyllenborg (1733) i Sv. läk.-sällsk. handl. 42: 827. Hertha Falk .. lär .. vara så godt som eklat förlofvad med Löjtnant Nordin. Bremer Hertha 247 (1856). Förlofningen (var) ej .. ”eklatt”. Söderhjelm Runeberg 1: 170 (1904).
Spoiler title