SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1919  
FAJANS fajaŋ4s, äv. -an4s, r.; best. -en; pl. (om olika slag l. föremål av fajans) -er. Anm. I ä. tid användes den fr. pl.-formen fayances. Stråle Mariebergs hist. 23 (i handl. fr. 1760; i bet. 2).
Ordformer
(förr ofta skrivet fajance l. fayance l. faïance l. fayence l. faience l. faïence)
Etymologi
[jfr t. fayence, eng. faience; av fr. faïence, av it. faenza, elliptiskt för porcellana di Faenza, porslin från Faenza, en stad i Italien, i vilken ifrågavarande lergods i stor utsträckning tillverkades på 1400- o. 1500-talen]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] ogenomskinligt, mer l. mindre poröst lergods, överdraget med starkt glänsande tenn- l. blyhaltig glasyr. Vanlig l. egentlig fajans, äv. emaljerad fajans, av lösare, röd-, grå- l. gulaktig massa; jfr MAJOLIKA. Fin fajans, oäkta porslin, flintporslin, av hårdare, nästan vit massa, överdragen med genomskinlig, blyhaltig glasyr. Publ. handl. 12: 370 (1782). En liten bild af ljusbrun fajans, som föreställer en ung bondgosse. C. C. Gjörwell (1791) i Sv. mem. o. bref 2: 15. Tekn. tidskr. 1872, s. 275. Laurin Konsten i Sv. 49 (1915).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] föremål l. arbete av fajans; i sht i pl.; särsk. om (konstnärligt formade o. målade) prydnadsföremål. De äldre franska fajanserna förete dels figurdekoration, dels ett sjelfständigt upptagande af antika prydnadsmotiv. NF (1881). De inre väggarna (av bagdadkiosken i Konstantinopel) äro beklädda med sköna fajanser i hvitt och blått. Hedin Beskickn. 37 (1891). De talrika fajanserna (i Nordiska museet) från de svenska porslinsfabrikerna Rörstrand (anlagd 1729) och Marieberg (anlagd 1758). Stockholm 1: 439 (1897). — jfr DELFT-, HUSHÅLLS-, MAJORKA-FAJANS m. fl.
Ssgr: FAJANS-ARTAD.
-BLÅ. [jfr t. fayenceblau] färg. av färg som påminner om blåfärgad fajans. Almström Tekn. 2: 465 (1845).
-BLÅTT, sbst. färg.
-BRUK. (numera knappast br.) fajansfabrik. FFS 1864, nr 33, s. 16.
-FABRIK. Mariæbergs privilegierade Äkta Porcellaine- och Fayance Fabrique. Stråle Mariebergs hist. 74 (cit. fr. 1766).
-FABRIKATION.
-FAT.
-GLASYR.
-GRANIT. visst, bättre slag av ”fin fajans” med mycket hård massa. De af ”granit” eller fajansgranit tillverkade (serviserna) kunna knappt skiljas från äkta porslin. SD(L) 1897, nr 231, s. 4.
-GRÖN. [jfr t. fayancegrün] färg. av färg som påminner om grönfärgad fajans. —
-GRÖNT, sbst. färg. Till fajanstryck kan blott användas indigo, hvilken .. tryckes på hvit botten ... Behandlas det tryckta tyget derefter i gulbad, kan man äfven erhålla fajansgrönt. Uppf. b. 5: 530 (1874).
-INLÄGGNING. Minareter, hvilkas dyrbara fajansinläggningar skiftade i alla regnbågens färger. Hedin Gm Khorasan 161 (1892).
-KAKELUGN.
-KÄRL.
-MASSA.
-MUGG.
-MÅLNING. Denna färg .. kan användas i .. fayencemålning. Berzelius Årsber. i VetA 1837, s. 105. särsk. konkret. Fajansmålningar (å kakelugnar) med figurer o. d. efter Schweizisk sed. Upmark Falke 204 (1885).
-MÄRKE. fabriksmärke å föremål af fajans. Alm. f. alla 1912, s. 170.
-TRYCK. [jfr t. fayancedruck] färg. Fajanstryck kallas ett slags .. tygtryck, som frambringar blå mönster på hvit botten. Uppf. b. 5: 530 (1874). Wenström o. Jeurling (1891).
-UGN.
1) ugn avsedd för bränning av fajans(er). Rinman 1: 480 (1788). 2 Uppf. b. 7: 183 (1903).
2) fajanskakelugn. Wrangel Byggn. hist. 37 (1904).
-VARA. mest i pl. —
-VERK. (†) fajansfabrik. H. T. Scheffer i VetAH 1759, s. 18.
Spoiler title