publicerad: 1928
GARNERING garne4riŋ, i Sveal. äv. -e3riŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
handlingen att garnera, förfarandet l. arbetet därvid; vanl. konkret: det varmed man garnerar ngt. — särsk.
a) (mindre br.; se dock α, β) till GARNERA, v.2 2; i sht konkret: infattning, kant o. d. Sahlstedt (1769). Utmed stranden vaggade en smal garnering af hvitt skum. Hedin GmAs. 2: 304 (1898). — särsk.
α) (fullt br.) till GARNERA, v.2 2 a: band, (rynkad) tygremsa, broderi o. d. varmed kläder o. d. besättas l. kantas. UnderrManskläd. A 2 b (1778). Lovisa begapade Frökens garnering / Och bjäffset kring kjortel och barm. Lenngren (SVS) 2: 244 (1800). Sömnadsb. 67 (1915). — jfr FRANS-, HALS-, HATT-, KJOL-, KNAPP-, KRAG-, PÄLS-, SIDEN-, SPETS-, UNDER-, ÄRM-GARNERING m. fl.
β) (fullt br.) kok. till GARNERA, v.2 2 b. Gröna ärter til garnering (av ”Fricando”). Warg 116 (1755). Högstedt Kokb. 287 (1920).
α) (numera bl. i Finl.) träbeklädnad; jfr β α'. (Fält-)Broens garnering eller vandring bör vara så lång, at den räcker med sina ändar tvers utöfver ramarne. KrigVAH 1817, s. 99. Garnering uppomkring kärrkorgen. Landsm. XI. 3: 208 (1898).
β) skeppsb. o. sjöt. i fråga om anbringande av skyddande beklädnad å fartygs innersida l. i fråga om skyddande av last. Godsets behöriga mottagande, .. garnering (osv.). SD(L) 1903, nr 221, s. 5. — särsk. konkret.
α') beklädnad på inre sidan l. i botten av ett fartygsskrov, i träfartyg gjord av (horisontala) plankor l. bräder (o. avsedd till förstärkning av skrovet samt till förtimringens täckande), i järnfartyg äv. av plåt o., i nyare krigsfartyg, av korkskivor o. d.; äv.: (trä)beklädnad i salong l. hytt i fartyg; jfr α. (På skutan fördes ombord) 60 st. hästar, hwilka stodho på garneringen, .. (som) war aff tiocka planckor. BtÅboH I. 9: 80 (1637). Såsom garnering betraktas den till fartygets förtimring eller dubbelbotten anbragta inre beklädnaden mellan vägarne äfvensom å bottenstockarne eller dubbelbotten, hvilande durkar. SFS 1894, nr 46, s. 2. BonnierKL (1924). — jfr BOTTEN-GARNERING.
β') (†) av bräder, bastmattor o. d. gjord betäckning över ett fartygs barlast, vilken hindrar dennas fuktighet att skada (den intill liggande) lasten; äv.: bräder till underlag för tung last. Förordn. 20/5 1672. Bastmattor, til Garnering uti inkommande fartyg. PH 12: 365 (1782). Smedman Kont. 7: 36 (1874).
Ssgr (jfr äv. ssgrna under GARNERA): GARNERINGS-ARTIKEL. jfr GARNERING a α o. ARTIKEL III 3; i sht i pl. SmålAlleh. 1883, nr 122, s. 1. —
(b β) -MATTA, r. l. f. (numera föga br.) sjöt. till skydd för last avsedd l. använd matta; jfr b β β'. SydsvD 1870, nr 26, s. 3. —
(b β α') -RING. (föga br.) skeppsb. En bordläggnings- eller garneringsring utgöres af tvenne .. plankgångar, en på hvarje sida af fartyget. Witt Skeppsb. 44 (1857).
Spoiler title
Spoiler content