publicerad: 1933
IGENSLÅ ijän3~slå2 (jfr anm. 2:o sp. 117), v. -slår, -slog, -slogo, -slagit, -slagen; se för övrigt SLÅ, v. vbalsbst. -ENDE, -SLAGNING (Cederborgh OT 3: 54 (1814), PT 1914, nr 201, s. 3).
Etymologi
(i fråga om bruklighet, särsk. i olika böjningsformer, jfr anm. 1:o sp. 116) slå igen.
1) spärra tillträdet till l. passagen gm (ngt) gm att slå fast ngt i l. framför l. över det; äv. allmännare: tillsluta, stänga, tilltäppa; jfr IGEN II 1, 1 c. Stiernman Com. 2: 264 (1640). Fönstren, .. hvilka medh bräder och spijkar vore vel igen slagne. BtHforsH 3: 167 (1641). Så snart .. (veden) är kolad, stickas .. de igenslagne holen (på milan) op. Wallner Kol. 55 (1746). Böttiger Drottnh. 24 (1889). — särsk.
a) med avs. på byggnad l. lokal (särsk. fabrik, bibliotek, butik, ölstuga o. d.); särsk.: avstänga för allmänheten; numera bl. vard. resp. i fackspr. i fråga om butiker l. industriella anläggningar) i överförd anv.: upphöra med l. nedlägga värksamheten vid (ngt), nedlägga; jfr IGEN II 1 d. UppsDP 28/5 1595 (i fråga om igenspikande av en kyrka). OxBr. 11: 363 (1621). Numera böra alle Kiällare och Öhl-Krogar i Stockholm .. igenslås på Lördags-afftonen, när det ringes til afftonbönstunderna. Arnell Stadsl. 524 (1730; efter handl. fr. 1723). Det Chigianske Bibliothequet är igenslagit. Björnståhl Resa 1: 359 (1772). Hälleforsverken, som på grund af vattenbrist i 10 månader varit så godt som igenslagna, ha åter kunnat sättas i gång. SD(L) 1902, nr 191, s. 5.
b) med avs. på kärl l. låda o. d. EkenäsDomb. 1: 70 (1643). Tunnan är .. med spikar wäl igenslagen. LinkStiftsbibl. Brev 9/11 1719. Schulthess (1885).
c) skogsv. efter avslutad kolning täppa till rökhål o. fotrymningar i (en mila, för att låta den stå på detta sätt några dygn, innan den rives). Wallner Koln. 44 (1746). Denna Mila risades och stybbades väl; blef påtänd d. 18 October, och igenslagen d. 21 November, sedan hon varsamt och mödosamt kolat i 5 veckor. VetAH 1758, s. 209.
2) med avs. på dörr l. lock l. lucka l. slagbom o. d.: bringa i det läge att den l. det sluter till l. spärrar vägen; numera knappast br. utom med tanke på att handlingen försiggår medelst slag l. häftigt o. vårdslöst, så att buller uppstår; jfr IGEN II 1. Och skola Stadzportarna, emedan (dvs. medan) predikan och gudztiensten påstår wara igenslagne uthi alla städer. KOF II. 1: 201 (1659). Då .. (subalternofficeren) går utom Hufvud-värken och ser til at Slagbomen igenslås. PH 5: 3132 (1751). Han satte sig .. i spisen (för att värma sig), där spjället var nyligen igenslaget. Fernow Värmel. 855 (1779). Han (hörde) en dörr häftigt igenslås. Blanche Tafl. 1: 128 (1845). WoH (1904).
3) (†) med avs. på tapp o. d.: slå in (i sitt hål), slå i; jfr IGEN II 1, 1 c. (Gårdsfogden skall) see till at .. Swicker och Tapper (äro) igenslagne, så at Ölet icke Rinner uth, och dofwar. Brahe Oec. 70 (1581; uppl. 1920).
4) (†) stänga till l. täppa till om (ngt som anbringats i ett kärl l. en tunna o. d.); jfr IGEN II 1, 1 c. (Sedan honungsvattnet) är wäl giordt, skal thet liggia wäl igenslagit 3 Månader, förr än man ther aff dricker. Månsson Åderlåt. 82 (1642). Sedan tunnan är fylld, nedtryckes Sillen med en pressbotten och igenslås. Ekström AfhFiska 144 (1845).
5) slå ihop (en bok o. d.); äv. (föga br.): förbinda kanterna av (ngt) så att det bildar ett slutet rum; äv. (numera knappast br.) intr.: fällas ihop, slå ihop; jfr IGEN II 1. Nätet (på en hökbur) fästes vid ändan af spjelorna, för att hålla ut nätet, att det täcker hela buren då det är igenslagit. Greiff Jagt 51 (1821). Skall (tramp-)saxen igenslå, behöfves endast en helt obetydlig tryckning på trampskifvan. Hahr HbJäg. 174 (1865). Så snart boken var igenslagen (osv.). Svedelius Lif 64 (1887).
6) (†) besvara slag med slag, slå tillbaka; äv. (om häst): slå bakut; jfr IGEN II 2, 3 c. Schultze Ordb. 4511 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content