SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INSTÄNGA in3~stäŋ2a, v. -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 1661 (1749)), -NING (se avledn.), -SEL (se avledn.).
Etymologi
[fsv. instängia; jfr d. indstænge; av IN o. STÄNGA]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr STÄNGA IN samt INNE-STÄNGA.
1) innesluta, inspärra (ngn l. ngt i ett rum l. inom en inhägnad l. inom ett begränsat område o. d., så att han l. det icke kan komma ut l. föras ut l. bort osv.); innestänga; äv.: låsa (ngn l. ngt) inne; stundom: hålla innestängd; äv. refl.; äv. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. l. i överförd anv. med sakligt subj. Instänga ngn l. sig i ett kloster. Hålla ngn instängd. Instänga en fågel i bur. Instänga boskapen. BtFinlH 2: 127 (1554). The förnämsta aff Borgerskapet i Staden, woro instängde på Rådhuset. Petreius Beskr. 2: 63 (1614). En sjukling, instängd i 10 veckors tid mellan fyra väggar. Kellgren (SVS) 6: 179 (1788). Domen är fälld och den obevekliga böljan / Och Styx niehvarfviga flod instänga dem (dvs. de avlidnas själar) evigt. Adlerbeth Æn. 150 (1804). Försöket att instänga den all-verkliga naturen inom rummets gränser måste du uppgifva. Wikner Lifsfr. 1: 194 (1866). När vi instängdes (i isen), var .. isen närmast stranden för svag att bära en fotgängare. Nordenskiöld Vega 1: 469 (1880). Det instängda varet undergår lätt en sönderdelning. Hammarsten FysiolK 170 (1883). Jag har stått så instängd hela dagen. Hedenstierna Marie 13 (1896). Vi voro .. instängda av ljus, som fiskar i ett akvarium. Hallström Händ. 144 (1927). (†) Han .. befalte stilla och instängia Blodet (dvs. hämma blodflödet). Sylvius Curtius 302 (1682). — särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., med mer l. mindre överförd bet.
a) om luft, tobaksrök o. d.: som icke vädrats ut, kvav, kvalmig, ”gammal”; äv. i överförd anv., om rum o. d. samt i sådana uttr. som här är l. luktar instängt o. d. Skadliga luftarter och dunster, såsom kolos, kalkos, eller instängd luft t. ex. i bergverk. Lovén Anv. 89 (1838). Det var så qvaft och instängdt i min trånga vindskupa. Wennerberg 2: xxxxviii (1882). Herr Carl han gångar ur instängd kammar / Och andas doften från ungbjörkstammar. Snoilsky 4: 59 (1887). Kvaf och instängd kammarluft. Hülphers Eld. 34 (1912; bildl.; jfr e). Den har blivit en stofil, som i tjugutre år suttit i samma soffhörn med instängd tobaksrök i kläderna. Heidenstam Vad vilja vi? 7 (1914).
b) (i sht i vitter stil) om röst l. ljud: som icke får klinga fritt ut, undertryckt; hämmad; dov. (Hans) röst lät litet grötig och instängd. SD 1905, nr 312, s. 7. Ett underligt, instängt fräsande ljud höres, då tåget susar genom den trånga tunneln. Hedin Pol 1: 14 (1911). Ett lågt, instängt skratt. Essén KessSthm 65 (1916).
c) (†) om andedräkt: hämmad, försvårad. Andedraget bleff honom så trångt och instängt, at han medh möda kunde andas. Sylvius Curtius 235 (1682).
d) om själslig företeelse, i sht känsla o. d.: som icke fått l. kan få utlopp, bunden. Instängd okyskhet. JournLTh. 1810, s. 392. Det låg skogsbons instängda lidelsefullhet i dessa ögon. Benedictsson Folkl. 33 (1887). Instängd kraft förtär och kväfver. Forsslund Arb. 18 (1902). Då tar det instängda temperamentet ut sin rätt. Siwertz JoDr. 110 (1928).
e) om liv l. levnadssätt o. d.: som utmärkes av mycket innesittande l. inomhusliv, innesittar-, inomhus-; äv. (delvis kanske med anslutning till 4 slutet) allmännare: avstängd från yttervärlden, isolerad, ensam; äv. om yttring av själslivet o. d.: som fått sin prägel gm instängdhet l. isolering, trång, trångsynt, bornerad. ASohlman (1858) hos Warburg Rydbg 2: 18. Skolfuxeri och instängd kammarlärdom. Svedelius SmSkr. II. 2: 148 (1862, 1888). Detta tvära afbrott från naturlif till det instängdaste kammarlif. Böttiger 5: 6 (1867, 1874). Ett instängdt lefnadssätt disponerar för lungsot. AB 1897, nr 136, s. 3. Mjöberg Lb. 463 (1910).
2) medelst användning av stridskrafter avstänga l. avspärra (område, stad, fästning, häravdelning o. d.) från förbindelsen med kringliggande område, innesluta, cernera; med avs. på hamn o. d.: blockera. Spegel TPar. 99 (1705). Då mera manskap hant ankomma, blef Christianstad ordenteligen instängdt. Schönberg Bref 2: 384 (1778). (Man skulle) endast instänga, men icke belägra Malmö. Fryxell Ber. 7: 300 (1838). (Konungen) skickade Fleming med flottan till Danzig, för att .. instänga denna hamn. Gyllengranat SvSjökr. 1: 181 (1840). För att .. (armén) icke skulle blifva instängd i skogsbygden. Nordensvan Mainfältt. 131 (1894). Söderblom StundVäxl. 1: 13 (1899, 1909; i bild).
3) (numera mindre br.) omgiva, omsluta, omgärda (ett markområde o. d. med hägnad l. stängsel), ingärda, inhägna (ngt); förr äv. övergående i bet.: avsöndra (från annan mark); förr äv.: omgiva (ngt) med försvarsvärk o. d. SthmTb. 1550, s. 200 a. Munckelägret skall bebyggias och instengias medh staquet. RP 9: 332 (1642). Stadzens Slott, som bör wähl instängjas och fast giöras. Rudbeck Atl. 2: 3 (1689). Hvarföre Hr Kyrkioherden äfven påstår få instänga sin mark från bemälte Siöatorp. VDAkt. 1735, Syneprot. F III 7. Den nya och mycket rymliga (kyrkogården) blef för 7 år sedan instängd, ordnad och trädplanterad. Ahnfelt Rääf 99 (i handl. fr. c. 1862). Sundén (1885). Östergren (1929).
4) med sakligt subj.: utgöra l. bilda inhägnad l. stängsel omkring (ngt), omgiva (ngt) i egenskap av l. likt en inhägnad l. ett stängsel, innesluta, omgärda; äv. övergående i bet.: gm omgärdandet bilda (ett sådant l. sådant rum o. d.). På Landet, där Gärdzgårdar på båda sijdor instengia wägarna. Rudbeck Atl. 3: 701 (1698). Den breda muren, som instängde vingården. Mellin Nov. 1: 4 (1838, 1865). Åbyggnaderna äro uppförda i den ordning, att de instänga ett fyrhörnigt gårdsrum. Holmberg Bohusl. 3: 305 (1845). Mörka, lodräta klippväggar instänga här en smal korridor. Hedin GmAs. 1: 102 (1898). — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., ofta övergående i bet.: (gm omgivande hus l. murar l. naturformationer o. d.) avstängd från omgivningen o. därigm saknande utrymme l. fri rymd l. utsikt l. förbindelser o. d., isolerad, trång; äv. i överförd anv. om person; äv. mer l. mindre oeg. o. bildl. (Agriconnius) klagar, att ”han vid Åkers prestgård är så instängd, att han platt ingen betesmark har än en liten hage ..”. Hagström Herdam. 2: 452 (cit. fr. c. 1650). The strömmar hwilke hafwa .. ett smalt och instängt lopp aff trängslet (dvs. de trånga bräddarna). Sylvius Curtius 640 (1682). Hela landet (dvs. Norge) består af mellan bergarmarna instängda trånga dalar. Stenhammar (o. Palmblad) I. 2: 90 (1826). Ett instängdt fuktigt läge ger svamphärjningarna god fart. Abelin Frukt 197 (1902). Så som gränserna nu äro dragna, .. ha de starka .. viljemänniskorna en smal och instängd bana att vandra. Böök 4Sekl. 205 (1922, 1928).
5) (†) bildl.: omgärda (ngt l. ngn) med trånga skrankor, lägga tvång på (ngn l. ngt), hindra (ngts) utveckling l. (ngns) handlingsfrihet o. d.; begränsa, inskränka (ngt); äv.: bringa (ngn) i trångmål. På det icke någorstädes Tobaks-införszlen må förbiudas, eller desz handel instängias och coarcteras. Stiernman Com. 3: 107 (1662). (Dessa europeiska köpmän) äro skräckeligen instängda och illa utstälte för de oregerlige Araberne. Eneman Resa 2: 107 (1712). 2RA 1: 589 (1723). LBÄ 44—50: 82 (1801).
Avledn.: INSTÄNGDHET, r. l. f. förhållande(t) att vara instängd.
1) till 1.
a) till 1 a; äv. bildl. (jfr b). Luftens instängdhet .. gjorde det hela (dvs. livet på välgörenhetsstiftelsen) mera tryckande än den forna friheten. Hallström Händ. 192 (1927).
b) till 1 e; äv. bildl.: tillstånd av isolering l. ensamhet; trånghet i synpunkter l. känsloliv o. d., trångsynthet. En skakad fysik af instängdhet, klen föda och öfveransträngning. Hedenstierna Marie 35 (1896). För själfva patriotismen är det en betänklig sak, om fosterländskhet kan förväxlas med instängdhet och inskränkthet. Hjärne SvFräm. 133 (1897, 1908). (Asplund o.) Silfverstolpe Vers 1: 71 (1922).
2) till 4 slutet. Där man förut haft en hög vägg, där drevo nu .. vårskyar .. det (hade) öppnats ett gapande hål i gatans instängdhet. Siwertz JoDr. 304 (1928).
INSTÄNGNING, r. l. f. handling(en) att instänga ngn l. ngt l. förhållande(t) att bliva l. vara instängd; äv. konkretare l. helt konkret (se 3). särsk.
1) till 1. Björkegren 2307 (1786). Vid fartygets instängning var hafvet närmast kusten .. täckt af nybildad is. Nordenskiöld Vega 1: 448 (1880). särsk. i fråga om person (l. djur): inspärrning; nödtvungen vistelse inomhus l. inom ett trångt begränsat utrymme o. d.; äv. oeg. o. bildl. En olyckelig påföljd af den jämna instängningen i läskammaren, blef försvagande af kropsbygnaden. Schönberg Bref 1: V (1800). Vid en sådan utsigt (som från Pantheon över Paris) röner man verkligen en känsla af instängning, af bergtagning. Böttiger 6: 226 (1836). Sandström NatArb. 2: 153 (1910).
2) till 2: medelst stridskrafter värkställd avstängning från förbindelsen med kringliggande område, avspärrning, inneslutning, cernering; blockad. Athenarne, som sågo hamnens instängning, .. ansågo för nödigt att rådpläga. Höijer Thukyd. 2: 333 (1832). Instängning eller blokad af en fästning. Hazelius Bef. 321 (1857).
3) till 3. särsk. (numera föga br.) konkret.
a) inhägnad l. avstängd plats; inhägnat område; avbalkning. Verelius 299 (1681). På vinden fanns en liten instängning för Pers getter. Mellin Nov. 1: 348 (1830, 1865). Geijer SvFolkH 1: 123 (1832).
b) inhägnad, stängsel. Staden (Medina) är .. omgifven .. med en instängning af spitsiga pålar och taggiga buskar. Ödmann MPark 34 (1800). Keyland NordMJakt. 3 (1911).
Ssgr: instängnings-fiske. fisk. till INSTÄNGNING 1: fiske med sådana redskap i vilka fisken instänges (motsatt: snärjfiske, krokfiske m. m.); äv. konkret: (fast) fiskebyggnad i vilken fisken instänges. Ekman NorrlJakt 370, 444 (1910).
-fälttåg. mil. till INSTÄNGNING 2: manöver för instängning av en fiende. 2NF 19: 1166 (1913).
-redskap. fisk. till INSTÄNGNING 1; jfr -FISKE. Stillastående instängningsredskap. Ekman NorrlJakt 299 (1910).
INSTÄNGSEL, n. l. r., l. INSTÄNGSLE, n., l. INSTÄNGSLA, r. l. f. (-stängsel 17091843. -stängsle 1662 (: -stangslen, pl.; fel för -stäng-)1750 (: -stängslen, pl.). -stängsler, pl. 1760. -stängslor, pl. 17411919) instängning.
1) (†) till 1. Almqvist TreFr. 3: 35 (1843).
2) (numera knappast br.) till 3. Palmstedt Resedagb. 44 (1778). särsk. konkret.
a) inhägnat område; fålla; äv.: inom inhägnad belägen, avsöndrad mark. AllmogHemsl. 119 (i handl. fr. 1741). I sådana instängsel på Åkren, kan man äfvenväl, hålla Fåren. Hastfer Får 166 (1752). Genom exekutiv auktion .. kommer att försäljas .. (bl. a.) 24 instängslor, allt i Älvkarleby socken avsöndrade lägenheten Medora N:o 11. PT 1919, nr 2, s. 4.
b) inhägnad, stängsel; gärdsgård. VRP 1662, s. 85. (En byggmästare bör vid värdering av en trädgård fästa avseende vid) Plancket eller Instängslens godhet, längd och bredd. Carlberg SthmArchitCont. H 1 a (1740). NoraskogArk. 5: 449 (1779).
Spoiler title
Spoiler content