SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INYMPA in3~ym2pa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se avledn.); -ARE (tillf., LAHT 1917, s. 595 (i bet. 3; oeg.)).
Etymologi
[jfr (ä.) d. indympe; av IN o. YMPA]
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 274) — jfr YMPA IN.
1) i sht trädg. gm ympning insätta l. anbringa (ympkvist l. knopp å träd), inokulera, ympa in. VarRerV H 1 b (1579). Jag råder ingen at taga telningar af unga trän, som än aldrig burit frucht, til at inympa. Ahlich 142 (1722). En knopp, inympad på ett träd af annan sort. Eneroth Pom. 1: 181 (1864). LAHT 1909, s. 348.
2) (†) inplantera (växt). Spegel GW 118 (1685). Ett .. sätt att förbättra sumpiga .. ängar .. är att inplantera eller inympa å dem bättre och mera gifvande gräs. Arrhenius Jordbr. 3: 151 (1861).
3) (i fackspr.; i sht med.) gm ympningsförfarande införa (smittämne, vaccin o. d. hos människa l. djur); äv. (mindre br.): gm transplantation o. d. anbringa (vävnad, organ o. d.) o. komma den l. det att utväxa; äv. i mer l. mindre utvidgad l. oeg. anv. Acrel Sår 63 (1745). Inympade kåppor. Tessin Bref 2: 188 (1754). Det inympade vaccin-ämnet, som med modrens vätskor circulerat, (torde) verkligen (hava) angripit barnets. VetAH 1817, s. 153. Äfven den bästa hälsa dukar under för ett inympadt gift. Agardh BlSkr. 1: 342 (1836; i bild). Utskottet hade sig bekant, att Linné var i besittning af någon hemlig konst att å musslor inympa perlor. 2VittAH 25: 290 (1867). Om mjältbrandsbakterier inympas under huden på grodor. Sundberg Mikroorg. 170 (1896). När man .. ser ett marsvin, som tätt invid ena örat fått sig inympad en bröstkörtel. Lidforss Kås. 2: 84 (1912).
4) [i bet. a utgående från 1; i bet. b för nutida språkkänsla motsv. 3, men åtminstone i ä. tid utgående äv. från 1] i bildl. anv.
a) införa (ngt hos ngn l. ngt ss. ett nytt element), inplantera (ngt på ngt l. hos ngn l. ngnstädes); införliva, förena (ngt med ngt); ngn gg refl. Lucidor (SVS) 287 (1673). På denna gren af nationalbildningen (dvs. poesien) var det .. som fransyskheten först inympades. Polyfem III. 26: 3 (1811). Benzeliska slägten, på hvilken Engeström var inympad genom sitt gifte. Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 242 (1876). Denna näringsgren (dvs. sidentillvärkningen i Lyon) är inympad från främmande land. Torpson Eur. 1: 91 (1895). På den kroniska alkoholismen inympa sig en del mera typiska sinnessjukdomar. Svenson Sinnessj. 104 (1907). I ofantligt många fall ha de tyska ordens betydelse inympats på de nordiska motsvarigheterna. NordT 1929, s. 273. — särsk.
α) i numera obr. anv. (Konungen skall icke ha makt) Sweriges Crone afhände, eller och til annet Konungerijke inympe och lägge. Chesnecopherus Skäl N 4 a (1607). (Ämbetskommissarienskall draga) tidig försorg, at Manufacturerne, efter hwar och ens orts beskaffenhet och anledning, ther (dvs. i små städer) måga inympas och nedsättias. Stiernman Com. 3: 81 (1662). Föreståndarne för militärskolorne (måste) på dessa inympa en förberedande afdelning. Hamilton MilUnd. 34 (1842).
β) (i religiöst spr.) införliva (ngn med ngn l. ngt); vanl. i fråga om den livsgemenskap med Kristus l. med den kristna församlingen som människan vinner gm tron o. nådemedlen, särsk. gm dopet; med bestämning inledd av prep. i, förr äv. med; förr äv. med indir. obj. Rom. 11: 19 (NT 1526; äv. i Bib. 1917). Genom hwilkit (evangelium) wij .. inympes vthi then Christeligha Församblingen. Falck Und. 187 b (1558). Wij warde vthi Natwardzens retta ock saliga bruk medh Jesu Christo incorporerade och inympade. KOF 1: 310 (1575). At Folket .. måste .. / .. Döpas, / Och således Christo inympas. Brasck Apg. M 2 a (1648). Sedan .. (människan) i Jesus blifvit inympad som qvisten i vinträdet. Hagberg Pred. 1: 12 (1814).
b) ingiva l. bibringa (ngn ngt), inplanta (ngt hos ngn), låta (ngn) insupa (ngt); inlägga (ngt hos l. i ngt); numera i sht med avs. på känsla l. tänkesätt o. d.; med bestämning inledd av i l. l. hos, förr äv. med indir. obj.; ngn gg refl. med sakligt subj. Inympa goda grundsatser hos ngn. (Man) kan .. merckia, at Gudh Fikonen synnerligh krafft och eghenskap moot Pestilentzien giffuit och inympat haffuer. Berchelt PestOrs. H 1 b (1589). Hvad Christendomen rör, skall den inympas stilla, / I deras (dvs. barnens) späda bröst. Bellman Gell. 100 (1793). Lafontaine inympar .. på den sunda naturen, en retbarhet som är den främmande. Polyfem IV. 9: 2 (1811). Från långliga tider tillbaka inympadt hat till den gamla adeln. Crusenstolpe Tess. 2: 233 (1847). Den frivolitet som från kontinenten — visst icke ensamt från Frankrike — hade inympat sig på Gustaf III:s och Carl XIII:s hof. Samtiden 1873, s. 137. Jag sökte inympa min egen hänförelse hos de båda andra. Hedin Transhim. 1: 344 (1909). 2NF 33: 739 (1922).
Ssg (till 1; †): INYMPE-KVIST. ympkvist. Linc. Iiii 3 b (1640).
Avledn.: INYMPBAR, adj. (föga br.) som kan inympas; särsk. till 3. Vaccin och andra smittosamma och inympbara sjukdomar. Hygiea 1849, s. 668. —
INYMPNING, r. l. f.
1) till 1; förr äv. konkret: inympad kvist l. knopp. Så snart man förnimmer, at de unga Inympningarna fäst sig och skjuta sina knoppar. HushBibl. 1756, s. 580. Den till inympning bestämda knoppen. Eneroth Pom. 1: 182 (1864).
2) (†) till 2. Arrhenius Jordbr. 3: 150 (1861).
3) till 3. Kåppors inympning är et af de härligaste påfund, hvilka vår uplyste tid framalstrat. Tessin Bref 2: 189 (1754). Inympning av främmande äggstockar hos människan. Lidforss Kås. 2: 90 (1912).
4) till 4 (a); äv. mer l. mindre konkret. Den äldre ofullkomligare byggnadsart, som .. sjelf var en inympning af den urartade Grekisk-Romerska på den uräldsta Tyska. Atterbom Minn. 218 (1817). Ur dess (dvs. den aristoteliska metafysikens) inympning på kristendomen framväxte föreställningen om en naturlig gudskunskap och en naturlig sedlighet, hvilka (osv.). 2NF 23: 772 (1915). särsk. (i religiöst spr.) till 4 a β. Hedningen kunde behöfva en pånyttfödelse, ett vattendop, en inympning uti Israels stam. Thomander Pred. 2: 47 (1849). (†) Detta Sacramentet (dvs. dopet) kallas inwijelsens, eller Inympningenes Sacrament. Emporagrius Cat. P 8 a (1669). Ssgr (till INYMPNING 1, 3): inympnings-försök. Lundberg HusdjSj. 79 (1868). LAHT 1925, s. 515. -metod. NF 2: 769 (1877). -teknik. särsk. till INYMPNING 3. LAHT 1897, s. 298.
Spoiler title