publicerad: 2021
YMPA ym3pa2, v. -ade (Rom. 11: 24 (NT 1526: inimpadher, p. pf.) osv.) ((†) pr. sg. -er Lucidor (SVS) 315 (1673; uppl. 1997), SkrGAAkad. 15: 132 (1755); pr. sg. pass. -es Lucidor (SVS) 114 (1673; uppl. 1997: inympes), Lucidor (SVS) 115 (1673; uppl. 1997: återympes); ipf. -te Spegel GW 118 (1685: In-ympte)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.); jfr YMP.
Ordformer
(imp- 1526 (: inimpas)–1755. ymp- 1557 osv.)
Etymologi
[fsv. impa, ympa; liksom fd. impe (d. ympe) av feng. impian (eng. imp) (motsv. fht. impitōn (mht. impfeten, t. impfen)), av lat. imputare, ssg av in- (se IN-, prefix1) o. putare (se AMPUTERA) l. möjl. direkt av den motsv. gr. ssgn ἐμφυτεύειν]
1) trädg. (för att åstadkomma förädling l. förökning) införliva ymp från ett träd l. en buske i ett annat (en annan); särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. i l. på; äv. tr., med obj. betecknande dels (stam o. d. hos) mottagande träd osv., dels ymp (särsk. i sådana uttr. som ympa ngt (ut)i ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. dels konkretare (om dels enskild omgång av ympande, dels metoden), dels konkret, om ympningsställe; jfr OKULERA 1. GripshR 1556. Orsaken at man i thessa Trän wil ympa, therföre moste the wäxa tiocka, och när the så blifwa stadige och tiocke, så ympar man ther på. Månsson Trääg. 9 (1643). Alla Ympningar skola skee icke i Nordan, vthan i Sunnanwäder. IErici Colerus 1: 59 (c. 1645). Man bör .. icke ympa mer än en telning uti hwar stamm. Ahlich 144 (1722). Giöres socker watn och saffrans-safft, hwar med ympningen bestrykes. Broocman Hush. 4: 49 (1736). Ympning är en förträffelig och lätt genväg .. at tvinga en oäkta Frukt-stam til at bära äkta frukt-sorter. PJBergius PVetA 1780, s. 76. Ungdomen (borde) få .. lära sig plantera, ympa och okulera träd. ÅbSvUndH 56–57: 72 (1939). Ympade rosor kräver extra omsorg inför vintern så att ympstället inte riskerar att frysa. Walfridson OdlKruk. 59 (1993). — jfr BARK-, HAK-, I-, IN-, KLYV-, OM-, PIP-, SKARV-, STOCK-, SUG-YMPA o. O-YMPAD samt KNOPP-, LÄGG-, ROT-, SADEL-, SIDO-, SKARV-, VINTER-YMPNING.
2) (numera bl. tillf.) (söka) åstadkomma skydd mot viss sjukdom hos (ngn) gm att i dennes kropp införa smittämne, vaccinera l. immunisera (ngn); särsk. i sådana uttr. som ympa ngn med (äv. mot) ngt; ngn gg äv. utan obj.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om dels enskild omgång av ympande, dels metoden; förr (o. urspr.) särsk.: gm inympning av (vätska l. var från) kokoppor skydda (ngn) mot smittkoppor; förr äv. med obj. betecknande sjukdom, särsk. i sådana uttr. som ympa koppor(na) på ngn, vaccinera ngn mot smittkoppor; jfr INYMPA 3. Kort beskrifning om sättet at ympa koppor på menniskior. Hygiea 1896, 1: 609 (1737). Farsoter hafwa bragt Medici på den tankan, at Mäszlingen skulle kunna ympas med samma förmon som Koppor. Alm(Gbg) 1762, s. 37. Det är en wälsignad uppfinning, som skett i wår tid, att ympa barn med ko-koppor. Wåhlin LbLandth. 100 (1804). Kellgren och Hamberg gå ikring i Finnskogen och ympa. Bergman VSmSkr. 17 (1819). Den första ympningen verkställdes i Åbo den 19 november 1754 på professor Leches yngsta dotter. Vasenius Top. 1: 131 (1912). Ni måste ju ympas mot tyfus och kolera. Berg Krig. 58 (1915). (Det) mest prekära var .. att en och annan av de ympade dog, och självfallet uppgåvo ympningens motståndare, att dylika dödsfall voro långt vanligare än vad dess anhängare ville medgiva. Fåhræus LäkH 2: 381 (1946). — jfr IN-, KOPP-, NÖD-, OM-, PÅ-, SKYDDS-, SKYDDSKOPP-, SMITTKOPPS-YMPA o. O-, SKYDDSKOPP-YMPAD samt KOLERA-, MÄSSLINGS-, SIMULTAN-, SKYDDSKOPP-, SMITTKOPPS-YMPNING.
3) (numera i sht i fackspr.) i fråga om att i organisk substans l. organiskt ämne o. d. införa l. tillsätta närbesläktad l. likartad substans osv. för att framkalla viss reaktion; särsk.: (gm sådant förfarande) förbättra l. förädla (ngt); särsk. med obj. betecknande substans osv. (i sht förr jord) vari ngt införs osv.; särsk. i uttr. ympa ngt med ngt. Renst vin med kirseber impeet. VinkällRSthm 1557. Genom att ympa ofruktbar moss- eller sandjord med jord, hvari klöfver eller lupiner förut odlats, har man lyckats anrika den med knölbakterier. KemT 1904, s. 168. Vid beredning av äkta yoghurt kokas mjölken in till sin halva volym och ympas sedan med äldre yoghurtmjölk. Bolin VFöda 183 (1933). Olämplig påväxt kan motarbetas .. genom lämplig ympning av avloppsvattnet förmedelst tillsättning av matjord. TT 1941, V. s. 100. Ympning .. (vid biologisk nedbrytning:) (dvs.) tillsats av medel som innehåller vissa mikroorganismer som är särskilt avsedda för omsättning av speciellt organiskt material. TNCPubl. 62: 137 (1977). — jfr JORD-YMPNING.
4) (†) plantera (växt); jfr INYMPA 2. Att the .. vprätte sigh Trägårder och impe ther vdi allehonde bärende trä. BtVLand 4: 14 (1583). Så är .. (lerjorden) den tjenligaste at ympa sådana wäxter uti, som älska fuktighet. Dahlman Humleg. 16 (1748).
5) i mer l. mindre bildl. anv. av 1–4, i fråga om att anbringa l. placera ngt (l. ngn) ngnstans; särsk.: överföra l. överflytta l. omplacera (ngt (l. ngn), särsk. (o. numera i sht) idé l. uppfattning o. d.); ofta med bestämning inledd av prep. på l. i, angivande ställe dit ngt överför(t)s osv.; jfr INYMPA 4. Att uthi Ingermanne- och Estlandh, der friden går för sigh, skulle ympas ryttare å landet, helst vidh gräntzerne. RP 5: 151 (1635). Christeliga och Konungsliga dygder äro hos en Öfwerhet grunden til deras och Undersåtarnas lycksalighet på jorden: dem har jag sökt, och söker än dageligen, at ympa i Edert hjerta. Tessin Bref 1: 50 (1751). De flesta grenarne af södra Europas bildade konst-odling likasom ympades på Nordens friska och härdiga stam. 2SAH 9: VII (1819). Vak upp och ympa i vekligt blod / de gamla tidernas starka mod! Fallström VDikt. 2: 252 (1890, 1899). Varför valde då Diderot att i det senare verket ympa egna idéer på en redan existerande text? SvD 11/2 2003, Kultur s. 7. — jfr IN-, PÅ-YMPA.
1) trädg. till 1: inympa (ngt, i sht telning l. ympkvist o. d.); äv. i utvidgad anv.: gm operation o. d. anbringa (organ l. vävnad o. d.) (i kropp(sdel)). Man sågar .. af hälften af stammarne, så att sedermera nya qvistar kunna ympas in. GbgP 31/8 1870, s. 3. Snart nog behöfwes .. inga ”löständer” mer, utan man ympar in tänder, som sedan wäxa fast likt de andra. ÖgCorr. 1/10 1887, s. 3. Den som har en pytteliten trädgård kan köpa ett av träden och längre fram ympa in två andra sorter. SvD 25/10 2014, Mag. s. 14.
2) (numera bl. tillf.) till 2, med avs. på vaccin l. smittämne o. d.: inympa (se d. o. 3); äv. i oeg. anv. Det är ju möjligt att det är sant hvad man säger att flugor föra smittämnen med sig och ympa in dem på värnlösa och intet ondt anande människobarn. SvD(A) 19/6 1898, s. 8. Giftet ympades .. in på hästar, som blev febersjuka men i övrigt inte tog någon skada. De Geer Bergsl. 223 (1951).
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, 2: överföra l. införa (ngt) (ngnstans), särsk. med avs. på känsla l. uppfattning o. d.; jfr ympa 5. Och glädjens trä med gyllne grenar glimmar / Der visheten har ympat in sin fruckt. Sjöberg (SVS) 1: 73 (c. 1815). Han ympade in en gammal kärlek från andra sidan graven på sin unga levande kvinna. Siwertz Låg. 75 (1932).
Ssgr (Anm. Vissa av nedan under A–C anförda ssgr kan äv. hänföras till ymp): A: (2) YMP-ANSTALT. (†) anstalt (se d. o. 5) för framställning av animalt (se animal 2) vaccin. AB 24/1 1888, s. 2. År 1884 inrättades en ympanstalt i Stockholm. BtRiksdP 1897 I. 2: nr 4, Medstyrskr. s. 26 (1894). DN(A) 16/1 1921, s. 6. —
(1) -BASTARD. trädg. ymphybrid; jfr bastard, sbst.1 2 d. Ympen blommade ej, men ympbastarden har sedan förökats genom ny ympning. LAHT 1909, s. 348. —
(1) -HYBRID. trädg. om hybridogen växt (förmodat) utvecklad gm sammansmältning av celler från mottagande växt o. ymp; jfr -bastard. Ymp-hybrider; som följd af ympning uppträda stundom båda arternas .. karakterer tillsamman dels rena, dels sammansmälta. BotN 1881, s. 126. —
(3) -JORD. (numera bl. ngn gg) om på nyttiga bakterier rik jord lämplig l. avsedd att tillföras jord som saknar sådana. LAHT 1892, s. 241. I vissa delar av världen som aldrig tidigare har burit barrskog .. har det .. visat sig omöjligt att odla barrträd, om inte ympjord med lämpliga mykorrhizasvampar tillförts från annat håll. DN(A) 13/11 1944, s. 13. —
(1) -KNIV. (ymp- 1722 osv. ympe- 1690–1780) trädg. kniv avsedd för l. använd vid ympning. Klyfwer sedan Stammen .. sticker där uthi Kijlen, och medh Ympe-knifwen ympar Qwisten på både sijdor. Rålamb 14: 36 (1690). —
(2) -KOPPA. (numera bl. ngn gg) vaccinkoppa; jfr koppa, sbst.2 1. Anvisning om vaccinens och ympkoppornas förhållande och lopp. Hjelt Medicinalv. 2: 457 (i handl. fr. 1804). —
(1) -KVIST. (ymp- 1710 osv. ympa- 1647. ympe- 1640–1755) trädg. kvist lämplig l. använd för inympning, ymp; äv. i bildl. anv. Linc. Iiii 1 b (1640). Thet första och gemenaste sättet till att ympa .. ähr thet adt man affskärer en stam äller qwist, klyffwer honom och sätter ympeqwisten däruthi. Rosenhane Oec. 102 (1662). En mängd av djävulens små ympkvistar, sådana som bitterhet, vrede, avund, snålhet. Petri Ouchterlony 155 (i handl. fr. 1884). —
(2) -MATERIA, äv. -MATERIE. (†) om vätska l. var från kokoppa avsett l. använt ss. vaccin; jfr materia 2. Rosenstein BarnSj. 189 (1771). I en skrift 1802 uppger han, att han ympat över 2,000 barn och skickat ympmateria till 80 läkare. SvFolket 10: 160 (1939). —
-MATERIAL. särsk. (numera bl. ngn gg) till 2, om ämne l. preparat lämpligt l. använt ss. (l. ingående i) vaccin; jfr -ämne. Till ympmaterial användes dels smittosamt råämne .. innehållet i koppor o. s. v., dels på särskildt sätt förarbetadt och försvagadt .. smittämne. Vennerholm o. Svensson 537 (1892). —
(2, 3) -NÅL. (i sht i fackspr.) nål(liknande redskap) (med ihålig spets) varmed vävnadsvätska l. växtsaft o. d. kan uttagas l. införas. I stället för incisioner användes nu puncturer, med en vanlig tvåäggad ympnål. TLäk. 1833, s. 192. Ur en lupinknöl tog jag med en ympnål något af innehållet och inympade detsamma medelst ett litet insnitt på de unga rötterna af några späda lupinstånd. MosskT 1889, s. 221. —
(1) -SALVA. (numera bl. tillf.) ympvax; jfr salva, sbst.2 b. Ympstället ombindes med ullgarn, hvarefter ympstället öfverdrages med ympsalva. HbTrädg. 1: 57 (1872). —
(1) -SKOLA. (ymp- 1855–1921. ympe- 1662) (†) anläggning för uppdragande av för ympning avsedda stamdelar; jfr skola, sbst.2 2 h α, o. träd-skola. Och kan dän ena (delen) kallas kärne äller plantescholan och dän andra ympescholan. Rosenhane Oec. 100 (1662). Cannelin (1921). —
(1) -SKOTT. trädg. skott (se skott, sbst.2 23 a β) avsett för l. använt vid ympning. AB 3/9 1862, s. 3. Sidoskott från de under utveckling stadda ymp- eller okulageskotten. HbTrädg. 3: 54 (1872). —
(2) -SKYDD. (numera bl. ngn gg) jfr skydd 3 o. vaccinations-skydd. Under de senaste veckorna (har) flere meddelanden offentliggjorts, hvilka alla sysselsätta sig med försök medelst ympskydd mot koleran. GbgP 19/8 1892, s. 1. —
(1) -STAM. (ymp- 1722 osv. ympe- 1736) trädg. stam (se stam, sbst.3 I 1) lämplig l. använd ss. mottagare av ymp; jfr ympe-stubbe. Til låga träns ympstammar äro de så kallade paradis-äple-stammarna bäst. Ahlich 151 (1722). —
(2) -STICK. (†) stick (se stick, sbst.1 I 1) medelst ympnål o. d.; jfr -styng. Helsov. 1886, s. 188. 100 ympstick med god vaccin böra giva 100 vaccinkoppor på oympade personer. Wirgin Häls. 3: 202 (1933). —
(2) -STYNG, äv. -STYGN. (†) jfr styng, sbst.2 1, o. -stick. Jag will .. tillstyrka att icke sätta mindre än 6 ympstyng på hwar arm. Lovén Anv. 66 (1838). Cannelin (1939). —
-STÄLLE.
1) trädg. till 1. Holmberg 1: 744 (1795). Ympstället omviras med bast eller garn och bestrykes med ympvax. 2NF 33: 552 (1922).
2) (numera bl. ngn gg) till 2; jfr ställe, sbst.1 I 1 i. Slår ympningen an och har wahret warit äkta, så uppstå werkliga kokoppor på ympställena. Lovén Anv. 60 (1838). —
(1) -SÅG. (ymp- 1673–1780. ympe- 1690–1754) (numera bl. tillf.) såg (se såg, sbst.1 1) lämplig l. avsedd för avsågning av ympstam. BoupptSthm 1673, s. 268 b. Stammen, som man wil ympa uti, måste förut afsågas med en fin ymp-såg. Lundberg Träg. 68 (1780). —
-SÅR. (ymp- 1757 osv. ympe- 1756)
2) (numera bl. ngn gg) till 2: sår uppkommet gm vaccination. VetAH 1756, s. 44. De 2 första dagarne (efter vaccinering) synas kan hända efter ympsåren små röda fläckar. Cederschiöld QvSlägtl. 3: 234 (1839). —
(2) -TRÅD. (ymp- 1756 osv. ympe- 1761–1769) (förr) om med vaccin behandlad tråd (se tråd, sbst.2 1) avsedd för vaccination l. immunisering. En liten ritsa i armen, ymptrådens påläggande, det deraf kommande lilla sårets förbindande och de små Symptomers motande. PH 6: 3912 (1756). —
(1) -TRÄD, förr äv. -TRÄ. (ymp- 1804 osv. ympe- c. 1645–1801) trädg. träd avsett l. använt ss. mottagare av ymp; jfr -stam o. ympe-stubbe. Tag ett vngt Ympeträ .. och skiär thet slätt aff, och klyff thet i tw, ther effter tag Ympeqwisten och skiär honom treslint. IErici Colerus 1: 61 (c. 1645). —
(1) -VAX. (ymp- 1722 osv. ympe- 1640–1780) trädg. vax (se d. o. b) avsett l. använt för bestrykning av såryta hos i sht ympkvist l. ympställe; jfr -salva o. träd-vax. Linc. Dd 2 a (1640). Det vanliga ympvaxet, hvarmed man i trädgårdskonsten bestryker såren på träd, består hufvudsakligen af vax, hartz, terpentin, bomolja. Agardh o. Ljungberg III. 1: 355 (1857). Ympstället omviras med bast eller garn och bestrykes med ympvax. 2NF 33: 552 (1922). —
(2) -ÄMNE. (numera bl. ngn gg) vaccin; jfr -material. Hwem kan hindra Föräldrar att borrtgnugga Ympämnet? VexiöBl. 1818, nr 34, s. 2; jfr rödsjuke-ympämne.
B (†): YMPA-KVIST, se A.
C (†): YMPE-KNIV, -KVIST, -SKOLA, -STAM, se A. —
(1) -STUBBE, äv. -STUBBA. ända av stam l. gren lämplig l. använd ss. mottagare av ymp; jfr ymp-stam. IErici Colerus 1: 61 (c. 1645). Små wiggar adt klyffwa ympestubben mäd. Rosenhane Oec. 93 (1662). —
-SÅG, -SÅR, -TRÅD, -TRÄD, -VAX, se A.
D (i allm. till 2): YMPNINGS-ANSTALT. (†) anstalt (se d. o. 5) där vaccination utförs (jfr -hus); äv. om anstalt för framställning av smittkoppsvaccin. En ordentligt ordnad ympningsanstalt i hufwudstaden. NorrkpgT 27/5 1886, s. 3. AB 8/10 1943, s. 2. —
-BEVIS. (numera bl. ngn gg) vaccinationsbevis. Auerbach (1916). Medtag ympningsbevis ”det gröna kortet”. ArbT 24/4 1974, s. 12. —
-HUS. (†) särsk. i sg. best., om i Stockholm belägen anstalt för vaccination; jfr -anstalt o. koppympnings-hus, vaccinations-hus. Hjelt Medicinalv. 2: 413 (i handl. fr. 1759). Jemwäl de mäst torftige äga at för sina Barn wid Ympningshuset njuta föda och alla behof under vaccinationstiden. DA 1808, nr 78, s. 1. —
-JOURNAL. (förr) vaccinationsjournal. SFS 1833, s. 14. Varje ympat barn noteras i en ympningsjournal. Expressen 29/12 1954, s. 11. —
-METOD.
1) trädg. till 1: metod för ympning. Upsala 14/2 1868, s. 3. Det finns många olika ympningsmetoder men den som är enklast att lyckas med är barkympning på våren när saven stiger och barken lätt släpper taget. Expressen 17/4 2006, Trädg. s. 25.
2) (numera bl. ngn gg) till 2: metod för vaccination. Denna nya ympningsmethod .. består däri, at man med en lancett, som är doppad i koppwahr, ristar huden eller sticker in lancetten emellan den öfre och inre huden. MennanderBr. 2: 289 (1768). —
-MÖTE. (förr) om av myndighet föreskrivet tillfälle då smittkoppsvaccination (av barn) utfördes; jfr möte 2 o. vaccinations-möte. För den ympning, vaccinatör verkställer vid utsatta ympningsmöten, må någon ersättning ej utkräfvas. Palmberg Hels. 841 (1889). —
-PLIKT. (förr) plikt att genomgå vaccination (i sht mot smittkoppor). Åligger ympningsplikt .. dem, som börja fullgöra tjänstgöring på grund av fast anställning bland manskapet vid hären eller marinen. SFS 1916, s. 459. —
-SPEGEL. (†) skrift som pedagogiskt behandlar (utförande av) vaccination; jfr spegel 1 c β. Sedan Riksens högsta Män .. genom en skickelig hand låtit i modersmålet förwandla Herr Condamines Ympningsspegel .. hafwer (osv.). SvMerc. 2: 73 (1756).
Avledn.: YMPARE, m.//ig.
1) trädg. till 1, om person som (yrkesmässigt) ympar. Linc. Pp 6 a (1640). Det går att ympa en .. (ringbarkad) stam, så att den överlever, men det är en uppgift för en mycket skicklig ympare. DN 25/4 1985, Runt stan (Lidingö) s. 12.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2: vaccinatör; jfr kopp-ympare. Om Ympare sprida denna Farsot (dvs. smittkoppor), stånde til answar både för Gud och människjor. GbgMag. 1759, s. 42. Han tjänstgjorde som offentlig ympare i Stockholm 1933–66. DN 17/10 1972, s. 31.
Spoiler title
Spoiler content