SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1934  
JUDICIELL 1disiäl4 l. jud1-, äv. 01—, ngn gg 4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. judizial, eng. judicial; av lat. judicialis, till judicium (se JUDICIUM)]
jur. som har avseende på l. hör till domstols- l. rättsväsendet, rättslig. Judicielt utslag. ICammarrev. 1720, § 4. Landets ekklesiastika, judiciella och administrativa indelning. SPF 1848, s. 231. Städerna Östhammar och Öregrund (äro) i judiciellt afseende förenade med Frösåkers tingslag. 2NF 37: 826 (1925). — jfr EXTRA-JUDICIELL.
Spoiler title
Spoiler content