SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KALVILL kalvil4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er; förr äv. KALVIN, sbst.1, r. l. m.; pl. -er.
Ordformer
(kalevill 1893. calvile 1737. calviler, pl. 1756. kalviller (cal-), pl. 1771 osv. kalvill (cal-) 1795 osv. calville 18371852. cavilier, pl. Linné Sk. X (1751; sannol. felaktigt för -iller). caviller, pl. 1779. calvin 17951877)
Etymologi
[jfr d. kalville, t. kalvill(e), eng. calville; av fr. calville, efter en by i Normandie med samma namn]
trädg. äpple av viss grupp av äppelsorter; i sht i pl.; ngn gg ss. koll.; äv. om fruktträd med äpplen av ovan nämnda grupp. Rosensten Skog. 51 (1737; koll.). Om någon Trägårdsmästare har at aflåta .. Träd .. af .. Calviller (osv.). DA 1771, nr 213, s. 3. Juhlin-Dannfelt 448 (1886). Calvill .. Stort gult, medeltidigt godt äpple. PrisförtAlnarpTrädg. 1902, s. 2.
Ssgr (trädg.): KALVILL-GRUPP(EN). Eneroth Pom. 1: 78 (1864).
-SORT. (Rosenhäger) liknar till formen calville-sorterna. Lundström Trädg. 170 (1852).
-ÄPPLE. Eneroth Pom. 2: 150 (1866).
Spoiler title
Spoiler content