SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KAMPESCH kampä4ʃ (jfr anm. nedan), r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(kampesch 17961898. — i ssgr: campeche- (-pêche-, -pèche-) 17341925. kampeche- 17901837. kampesch- (campech-, campesch-) 1837 osv. kampesche- (cam-, -pèsche-) 17851868. Anm. Den i ssgr alternativt alltjämt förekommande span. formen uttalas stundom med tre stavelser i enlighet med det span. uttalet)
Etymologi
[till CAMPECHE (fr. Campêche, span. Campeche), namn på en stad i Mexiko, belägen vid Mexikanska vikens södra inbuktning (efter staden kallad Campechebukten)]
1) ss. första led i ssgr, betecknande ngt som exporteras från Campeche l. trakterna omkring Campechebukten l. som förekommer i dessa trakter.
2) [jfr fr. (bois de) campêche, kampeschträ] (utom ss. första led i ssgr bl. tillf.) elliptiskt för KAMPESCH-TRÄ. JGOxenstierna 2: 132 (1796, 1806). Schulthess (1885; med hänv. till blå bresilja).
3) (utom ss. första led i ssgr bl. garv.) elliptiskt för KAMPESCH-EXTRAKT. Hirsch LbGarfv. 222 (1898).
Ssgr (i fackspr.): (3) KAMPESCH-BLÄCK. av kampeschextrakt beredt skrivbläck. AHB 122: 27 (1885).
(2) -EXTRAKT. blåholtsextrakt. Ekenberg (o. Landin) 179 (1889). Lindgren Läkem. (1902).
(1) -TRÄ. [jfr t. kampescheholz, eng. campeachy wood, fr. bois de campêche] kampeschträdets ved, vilken användes ss. färgträ (till blå-, violett- o. svartfärgning) o. för framställning av extrakt (med teknisk användning), blåholts, blåträ, blodträ. Serenius (1734; under log). SFS 1922, s. 476. Kjellin 133 (1927).
Ssg: kampeschträ-extrakt. blåholtsextrakt. Åstrand 1: 131 (1855). AHB 4: 31 (1860).
(1) -TRÄD.
1) [jfr t. kampesche(holz)baum] i sht bot. det i Mexiko o. Mellanamerika inhemska, inom det tropiska området flerstädes odlade trädet Hæmatoxylon campechianum Lin. (varav erhålles kampeschträ), blodträd. Regnér Begr. 269 (1803). Norrman Châteaubriant Brière 339 (1924).
2) (†) = -TRÄ. Campeche-träd, som färgare kalla Blauholtz. VetAH 1750, s. 61. Jungberg (1873).
Spoiler title