SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONVIKTORIUM kon1viktω4rium l. 10302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-, -vict-)
Etymologi
[jfr t. konviktorium; av nylat. convictorium; till lat. convictor, bordskamrat, till convivere (se KONVIVIUM)]
(i fråga om utländska l. ä. sv. förh.; jfr dock slutet) = KONVIKT. ConvLex. (1821; i fråga om utländska förh.). SvUppslB (1933). — särsk. (fullt br.): av studentorganisation (väsentligen enligt kooperativa principer) upprättat företag som håller matservering för studenter; äv. om lokal för dylik servering. Äta på konviktoriet. StadgAkadFLund 1830, s. 2. Lunds studentkårs konviktorium. LD 1918, nr 175, s. 3. Göteborgs konviktorium. SvD(A) 1918, nr 214, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content