SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KOPAL kωpa4l l. ko- l. kå-, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. kopal, eng. copal, fr. copal(e), av span. copal, av mexikanska indianspr. copalli, rökelse, (till rökelse använd) kåda från ett träd som därav fått namnet copalquahuitl]
(i fackspr.) gemensam benämning på flera olika, mer l. mindre hårda o. svårsmälta, bärnstensliknande hartser, i sht använda för tillvärkning av lack o. fernissa, ävensom av rökelse l. plåster. Amerikansk, västindisk, australisk kopal. Hård, mjuk kopal. Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 261 (1765). Copal utflyter af sig sjelf ur Rhus copallinum, ett träd, som växer i Vestindien och Elæocarpus copaliferus uti Ostindien. Åkerman KemTechn. 2: 233 (1832). Kopalerna .. äro .. oftast fossila, d. v. s. utgöra i jorden avlagrade rester från längesedan döda träd. HantvB I. 1: 90 (1934).
Ssgr (i fackspr.): KOPAL-FERNISSA, r. l. f. HushBibl. 1757, s. 9. DA 1824, nr 64, Bih. s. 2. —
-FERNISSA, v. Bergqvist UndPlanRealsk. 169 (1905).
-GUMMI. (mindre br.) australisk kopal. JournManuf. 1: 35 (1825). Fries SystBot. 92 (1891).
-HARTS. VaruhbTulltaxa 1: 153 (1931).
-LACK. lackfernissa av kopal. AHB 39: 32 (1870).
-OLJA, r. l. f. eterisk olja som bortgår vid smältning av kopal. AHB 113: 82 (1883).
-POLITYR. Eneberg Karmarsch 1: 213 (1858).
-PULVER. Åkerman KemTechn. 2: 235 (1832).
-TRÄD. ÖoL (1852). Det ostindiska kopalträdet (Vateria indica, L.). Jönsson Gagnv. 280 (1910).
Spoiler title
Spoiler content